Inomhus...

... När det är så himla vackert väder...

Ledig idag,

Så nu är det Nesser som gäller. Munsters fall. Kan inte bestämma mig för om jag redan läst den eller inte. Får ge den några sidor till...

Beviset

För att jag jobbar... Eller i varje fall har datorn framme ;)

Frukost i solen

Sitter i solen och jobbar och äter frukost. Sämre kan man ha det!

Dottern ska på supe.

Så är det dags att avsluta grundskolan.

Lokal införandeplan för Kärra-Rödbo gjord i Wordle

Rundvandring på Grötö

Google apps på gymnasiet

Lasse på Bräcke gymnasium berättar om hur de jobbar med Google apps på skolan. Helt webbaserad administration. Den pedagogiska vinsten var att eleverna producerade mycket mer text framför datorn än med papper och penna.
Skolan kan inte vara en isolerad plats utan måste vara en del av världen

GR skolIT konferens

Just nu berättar Anders Carlsson via Skype om att Blogga från en förskola. Han använder en räv för att inte behöva använda bilder på barnen.

Chubby Checker

Lunchen är serverad

Sitter på berget utanför min friggebod och grillar. Solen värmer, men vinden är kall. Blir nog en tur till badtunnan sen.

På en klippa

Mitt i solen. Fåglarna kvittrar, vitsipporna blommar. Kan man ha det bättre... Skulle vara om sonen slutade tjata om att gå hem då...

Kvällsmackan!

Mums. Sitter gott nu när man inte ätit sedan lunch. Har kollat dotterns teateruppvisning. Hon har talang, det har hon. Snart är det dags för Lie to me tillsammans med sonen.

Möte med Hjärntorget

Framme i Köpenhamn

Flygresan gick perfekt. Man kunde välja film till skärmen på sätet framför. Barnen tittade på Alvin, the chipmunk, mannen valde Slumdog millionare. Själv gjorde jag ett misstag och tog Australia. Misstaget har ingenting med filmens kvalitet att göra utan med längden... Jag hann inte se slutet:( Nu har vi bara 4 timmars bilfärd kvar.

Sista dagen

Strålande sol idag igen. Trodde att Island skulle vara fuktigt och rått, men vi har haft en otrolig tur. Guiden berättade häromdagen att Island har ett milt klimat pga Golfströmmen. På vintern går temperaturen sällan under 0 och på sommaren är medeltemperaturen 12 grader. Tre av oss har varit ute på promenad i Reykjavik nu på morgonen och sitter nu på Café Paris och tar en fika. Flygbussen går om två timmar.

Ritten

På bilden är det sonen och mannen som rider. Jag är precis bakom och dottern är en bra bit framför. Min häst vägrade att springa om inte framförvarande häst sprang... Vi fick ta på oss toppentjusiga overaller, men det var man tacksam för. Trots solen var det riktigt kallt. Vi var säkert 40 personer som delades in i grupper om 10. En av instruktörerna hämtade ca 5 hästar i taget och gav oss varsin som vi fick leda in i paddocken. Där fick vi sedan vänta tills vi fick hjälp att sitta upp. Vi red genom landskapet i ca en timme, härligt tyckte vi alla. Dotterns allergi höll sig borta tills efteråt, då hon nös några gånger. Då passade det perfekt att vi blev körda till ett ställe för att bada. Det fanns en 50-meters bassäng med möjlighet att simma, spela basket eller handboll. Jag satt dock mest i de två småpoolerna som var 38 resp 40 grader varma. Efter badet fick vi soppa och nybakt bröd innan vi fick skjuts in mot Reykjavik. Mannen och dottern sover på bussen. I eftermiddag blir det en runda på stan.

Utsikt från hotellet

Peppar, peppar ta i trä, men det verkar bli en vacker dag. Idag ska vi ut och rida. Alla är lite spända inför vad som väntar. Efter ritten ska vi bada. Härligt om det är klarblå himmel.

Bildspel med Mannens bilder

Idag flaggar Island på halv stång

Vi funderade länge på vem som var så känd... till slut frågade vi guiden... vi borde kanske kommit på det själva. Ett dödsfall... inte nu utan längesen... I Sverige vet vi nog nästan alla vem det är... ingen av oss har sett honom, ingen av oss har hört honom, men vi vet precis vem han är/var... det har vi vetat i ungefär 2000 år... och idag är det Långfredagen...

Strokkur i Geysirområdet

Gamle Geysir är trött och senil enligt guiden och behöver hjälp av jordbävningar för att få utbrott. Som tur är finns det en liten avkomma som heter Stokkur. Den har utbrott var 8-10 minut. Det börjar med att vattnet sakta stiger i gropen, sen utvidgas i böljande vågor, temperaturen stiger och vattnet börjar koka för att slutligen kasta sig upp i luften. Det som förvånade mig mest var att det skedde så tyst. Jag hade förväntat mig ett pysande eller fräsande, men det hördes ingenting...

Gullfoss

Vi gick nerför över 100 trappsteg, de snabbtänkta av er inser att vi sen tvingades gå uppför, och sedan en lång stig i riktig snålblåst, jag tackar för Helly hansen jackan... Underbart vattenfall!

Solen skiner och det ligger nysnö på bergen

Blå Lagunen satte spår även idag. Dottern hade ett hår som var omöjligt att reda ut i morse. Det krävdes liter av balsam för att friden skulle lägga sig igen. Nu är vi på väg ut på äventyr. Vi höll nästan på att missa bussen eftersom dottern frossade loss på frukosten. Idag är det gyllene cirkeln som gäller. Vi ska se växthus som värms av jordvärme, geisrar, vattenfall och Thingvallir där Atlantiska kontinentalsprickan delar Island.

Blå Lagunen

Så härligt. Vattnet är alldeles blåvitt, varmt och ångande. På botten är det svart lavasand, ibland blandat med vit lera. Botten är också alldeles ojämn med lite djupare hålor här och var. På flera ställen finns det byttor med den vita leran vilket gör att nästan alla går omkring i vattnet med lerinpackade ansikten. Vattnet är extremt salt, så sonen flöt som en kork. Mannen däremot sjönk som vanligt. Där behövs en luftmadrass... Håret blev stelt som hästtagel så undertecknad var glad för jätteflaskan med balsam som fanns i duschen. De verkar praktiska islänningarna. Nu känner man sig lite trött och skulle nog kunna somna när vi anländer till Reykjavik, men här är klockan två timmar tidigare så man får väl hålla sig vaken ett tag till...

Framme

Det finns absolut ingenting här... Och då menar jag sådana saker som träd... Hittills har vi bara sett svart mark... Och svart mark... Otroligt läckert. Nu ska vi åka och bada i Blå Lagunen, 5 grader i luften, 39 i vattnet...

På planet

Nu är det bara 3 timmar kvar till Island

Köbenhavns lufthavn

Sitter på Kastrup. Har gott om tid så vi har slagit oss ner med varsin dricka. Läskande! Flyget går först om 3 timmar.

Öresundsbron

Barnens första tur över bron.

På väg

Packat och klart, bilen är redo och fulltankad. Barnen bråkar redan i baksätet. Semestern är här! Längtar efter första badet, men ser inte fram emot den långa bilresan.

Lärande samtal

Spelregler

alla måste bidra

tydliga ramar (lokal tid, deltagare, ledareuppdrag)

pratar om oss: jag och vi inte dom eller man

 

Att leda lärande samtal

ledare med legitimitet att ställa frågor

uppdrag att fördjupa samtalet

kräver tankerspekt

alternera mellan närhet och distans

fokusera på förutbestämd rubrik

fokusera på olikheter

En god samtalsledare

ställer korta frågor

st'ller en fråga i taget

förhör inte

inväntar svar

ställer frågor som inte behöver förklaras

anvädner frågeorden Vad? och Hur? mer än Varför?

Deltagare

ställer "nyfikenhetsfrågor"

Deltar aktivt - lyssna

tankerespekt - allas tankar är lika värda

reflekterande - bjuda motstånd

att inte förstå i första stund

Reflektör

Iakttar och reflekterar utifrån

    både form och innehåll

Sammanfattar samtalet utifrån både

    inenhåll och form

Analyserar utifrån frågor som

    Hur förlöpte samtalet?

    Vilka olikheter kom fram?

Från Didaskalos till digitaliserat lärande. Tankar och teorier om

Thomas Kroksmark

Bok: Didaskalos

 

Didactica Magna - Comenius

"Jag undervisar i engelska - Jag undervisar barn"

Sverige - ett folkbildningsland, en skola för alla

 

Lärarutbildningen 1827, Tegnér

Folkskolan 1842, alla barn fanns i skolan 1913

Folkhögskolan 1868

Folkbiblioteket 1891, Dicksonska folkbiblioteket

Folkets hus

Nykterhetsrörelsen

Frikyrkorörelsen

Fackföreningsrörelsen

Grundskolan

Obligatorisk 1-19-skola

 

60% av alla 1-åringar finns i förskolan

96-98 % börjar gymnasieskolan, 60 % är meriterade för vidareutbildning

 

I Sverige har vi ett kollektivt intresse för varandra.

Didaktiken

Vi är alla olika

Lärande är det gemensamma för alla lärargrupper

Vad? Hur? Varför?

Digitaliserat lärande

Kunskapssamhället

Konkurrenssamhället

Mångkulturalitet

Digitalisering

Globalisering

Googlisering

Målstyrning

Kvalitetssäkring

Evidensbaserat lärande

 

Lärande via datorspel

Lärande via blogg

Lära via FanFiction - http://www.fanfiction.net/book/, http://www.fanfiction.net/book/Harry_Potter/

Lära via Google

Föreställningskartor

Tankerespekt. Viktigt att deltagarna får fundera över varför de är här, vilka förväntingar man har, vad ens utgångspunkt är

 

Vad handlar detta om, vad går det ut på?
Vad krävs av mig, dig, oss då?

Föreställningskarta

en föreställningskarata bidrar till att synliggöra en individs förståelse

 

Frågeställning: Ta fram era tankar och lärdomar från denna fas

 

Metod:

varje deltagare tar fram ett antal centrala begrepp/ord kring området/temat

Varje nyckelor/begrepp skrivs på en post-it lapp

Nästa steg är att placera ut lapparna på ett blädderblockspapper, som ger gott om utrymme att skriva på

 

Två och två. Börja enskilt,  var och en får tankerespekt - punkta upp dina centrala begrepp i lugn och ro. När båda är klara, väljer ni vem som börjar intervjua. En karta i taget - låt det ta tid.

 

Varför kan ställa till det...

När vi ställer varför-frågor finns det nen risk att den som intevjuas knner sig ifrågasatt. Ofta kan dessa frågor ersättas med andra, tex:

Hur kommer det sig, Vad beror det på, tror du?

 

Använd den intervjuades egna ord så mycket som möjligt när du skriver ner förtydliganden av lapparna.

 

Den som intervjuas ska ha mäjlighet att följa med i sina tankar för att kunna se samband och kunna gruppera.

 

Att ställa förståelsefördjupande frågor:

utgå inte från att du förstår vad den andre menar, tillåt dig att inte förstå

det finns ofta flera olika sätt att förstå ett och samma fenomen

 

Att gå igenom kartan i sin heljet när alla delar behandlats

 

Ge varandra tid att tänka!

Ha inte för bråttom, det gör inget om det blir tyst en stund

 

Att vara på samma möte, på samma "våglängd": A-S-K: Arbetsinriktade, Sociala, Kunskapsfördjupande. Hur får jag till det att alla känner att man är på samma möte. Ha samma utgångspunkt

 

PBS-konferens Bålsta mars 2009

En tillbakablick...

Örebro 2004

Karlstad 2005

Skövde 2006

Bålsta 2007

Bålsta 2008

Bålsta 2009

Ledningen av PBS nätverket

Gun-Britt - ansvarar för nätverksträffarna samt hemsida

Hans-Åke - ansvarar för forskningen och är vetenskaplig ledare

Monica - ansvarar för att det ska fungera med utvecklingsinsatserna i kommunerna ekonomi och administration 

Nätverksträff för alla hösten -09 Västerås

Framtida organisation

Utvecklingsfaser (Grainer)

Tillväxt genom kreativitet

Ledarskapskris

Tillväxt genom styrning

Självständighetskris

Tillväxt genom delegering

Kontrollkris

Tillväxt genom samordning

Formalitetskris

Tillväxt genom samarbete

Vad har PBS-nätverket bidragit till sedan förra nätverksträffen

• 
  
  Forskning om en vägledande helhetsidé i Göteborg


• 
  
  Internationellt




• 
  
  Holland


• 
  
  Vetenskapliga artiklar, forskarkonferenser


• 
  
  Nordiskt och internationellt forskningssamarbete


• 
  
  Lärarutbildningen i Karlstad




• 
  
  Strukturerade lärande samtal


• 
  
  Föreställningskartor


• 
  
  Återkoppling på föreställningskartor som grund för lärande samtal i lärgrupper


• 
  
  Barnuppropet




• 
  
  Varför uppropet? Ett misslyckande får aldrig vara en norm för hur vi ska göra.


• 
  
  Det hårdnande offentliga samtalsklimatet


• 
  
  FLUM: Fördjupat Lärande och Utveckling genom Medskapande


• 
  
  Oenig forskning?




• 
  
  Kvalitet som resultat på standardiserade prov


• 
  
  Kvalitet som kvaliteter i kunskaper


• 
  
  Udda och obetydliga forskare


• 
  
  Forskning och politik




• 
  
  önskad samhällsutveckling


• 
  
  globalt perspektiv


• 
  
  Kunskapsbildning: Arbets- och utvecklingsorganisation

Nätverk som utvecklingsstrategi

• 
  
  Kunskapande nätverk eller tips-nätverk


• 
  
  De som deltar i nätverksträffar är positiva

Den pedagogiska verksamheten 

• 
  
  Arbetsorganisation




• 
  
  schema


• 
  
  arbetslag


• 
  
  arbetsplaner


• 
  
  tjänstefördelning


• 
  
  Utvecklingsorganisation




• 
  
  lärgrupper


• 
  
  lärledare


• 
  
  lärplaner


• 
  
  interna nätverk


• 
  
  externa nätverk

 

	Utvecklingsorganisation	Arbetsorganisation
Grundperspektiv	Visar på behov av utveckling. Drivkraft för utveckling. Förändring. Långsiktighet. Variatione och flerstämmighet som grund för lärande. Dubbel-loopslärande.	Ska undanröjas så fort som möjligt så att verksamheten kan fortsätta som förut. Dränerar skolan på energi. Stabilitet. Akut, operativ. Samstämmighet som grund för beslut om gemensamt görande. Singel-loopslärande.
Styrning	Styrning av tredje ordningen: gemensam vägledande helhetsidé.	Styrning av första ordningen. Övervakning, kontroller, inspektioner. Styrning av andra ordningen: strukturer, planer.
Effektivitet	Dynamisk effektivitet: utvecklingspotential. Bra system för att upptäcka "problem". Fokuserar det man kan påverka. Gemensamt lörande. Helhetsidé. Genererar nya lärdomar om lärande. Lärande på alla nivåer.	Inre effektivitet: Kostnad per meritpoäng. Yttre effektivitet: kundnöjdhet
Utvärdering och uppföljning	Underlag för lärande	Underlag för kontroll
Kvalitet	Kvaliteter i kunskapsbildningen	Resultat på standardiserade nationella prov, betyg
Återkoppling	Vilka svårigheter har du mött när du försökt förverkliga skolans bärande pedagogiska helhetsidé?	Vad har du gjort för att förverkliga skolans bärande pedagogiska helhetsidé?
Ledarskap	Planera och organisera lärande om undervisning och lärande. Visioner, mentala modeller, helhetsidé	Planera och organisera medarbetarnas görande. Strukturer, medarbetarnas handlingsmönster, rycka ut vid enskilda händelser
Organisering	Lärplaner. Lärgrupper. Lärgruppsledare som kommunikatörer av lärgruppernas lärdomar	Arbetsplaner. Arbetslag. Arbetslagsledare som implementerare av beslut i ledningsgruppen.
Medarbetare	Medskapare och huvudaktörer i kunskapsbildnignen om lärande och undervisning	Utförare av beslut
Lönekriterier	Bidrar till det gemensamma lärandet	Elevresultat, meritpoäng...

 

PAEI

Producerare

Administratör

Entreprenör

Integrerare

Alla fyra delarna måste finnas och samverka.

   

 

Åre

Virtuella världar

Ligger halvsjuk och tittar på Axess-tv. Programmet heter Café Einstein, virtuella världar. Datorspel som bygger på simulering stimulerar vårt sätt att tänka och gör att vi kan lära oss nya saker som är omöjligt utan simuleringen. Vårt beteende anpassas hela tiden till tekniken. Vad kommer den att göra med oss och hur kommer det att omskapa samhället? I programmet jämför man virtuella världar med mer traditionell teknik såsom litteraturen.

Se programmet här: Axess-tv

GR Skolbiblioteksnätverk, forts

Viktigt att vi skiljer mellan lärarstudenternas eget användande av biblioteksresurser för sitt lärande och studentens lärande kring hur man kan använda sig av skolbibliotekets resurser i sitt framtida yrke för ett bättre lärande hos eleven.
Utvärdering av "Ett låst rum med stängda böcker". Mest ros. En grupp hjälper Adam att sammanställa färdigt.
Ska vi bjuda in Forum för poesi och prosa till nätverket?
Ska vi göra ngt om informationskompetens till vecka 12? Olof Sundin som forskar kring Wikisar. Vi sparar det till hösten. Känns som att vi vill fokusera på annat nu.

GR Skolbiblioteksnätverk

Boel. Presentation av biblioteket, vill bygga ut barn- och ungdomsdelen. Är anställd av Kultur och fritid - inte av skolorna.
Har öppet 9-12. Servar ett antal skolor. Norra Tjörn. Långekärr, Kållekärr, Häggvalls hage.
Emma-Karin, arbetar på Södra Tjörn. Anställd av skolan som bibliotekarie. Inga skolor på öarna. Klädesholmen har en skola. 15 timmar på en högstadieskola och 5 timmar på låg- och mellanstadieskolorna. Barnbibliotekarie i Skärhamn.
Skolbibliotek i lärarutbildningen. Ann Boglind. Tar upp det som en naturlig del. Finns också en VFU-uppgift. I litteraturkurserna har studenterna ibland fått en specifik biblioteksuppgift. Pågår en stor utredning gällande IT i lärarutbildningen. Mest troligt kommer det att komma in nya delar om informationssökning i utbildningen. Omorganisation inom VFU - fasta praxisseminarier. Ett förslag är att ett borde handla om skolbibliotek och informationssökning. Nu väntar man i första hand på beslut om nya förslaget till lärarutbildning. Alla remissvaren är arkiverade i väntan på det nya. Diskussion om att det borde finnas en obligatorisk uppgift kring tex skolbibliotek och/eller informationssökning. Det ska finnas en länk där man kan ge olika uppdrag. http://www.xjobb.nu/ Studenterna letar på den sidan efter olika ämnen för sina uppsatser. Där skulle man ha möjlighet att få undersökningar kring till exempel skolbibliotek.

Comenius project, KärraRödbo, Göteborg

Christian Fabbi, Italy
Frederica Rossi and Giliola Belli Italy
Nicolette De Gooijer, the Netherlands
Susanne Qval Wold
Andreas Forsberg
Ing-Marie Christenson

Sweden has 24 mobilities, Italy has 20, Holland has 24

The project starts now with a start conference of two days and ends with the reports in the middle of 2010.

The school visits: important to see the whole school day.

Making presentation of the schools in the first morning. , school system, values of working.
Monday to Friday, or maybe Sunday to Sunday because of the values to put everything in each countries context.

Best practice book for teachers and politicans.

For today and for tomorrow we need to plan the visits and make a time schedule, plan the organisation of the visits, find out focus questions connected to title, programme of the visits (big lines, What does the welcoming country do?, economy, eTwinning



Focus:
Inclusive and democratic education
Where is it visible?
- the morning assembly; a period in wich the children discuss what they are going to do or focusing in different topics
- little group activities
- messages between the children, in drawings, texts, art
- assembly before lunch, the children hav the opportunity to share their thoughts
- documentation of process, how and why?

The teachers who are visiting the schools are going to focus on the questions:
-How is the pre-school presented to you?
-What educational practice have you observed and what are your reflections about that?
- What ideas and opinions fo godd practice or improvements based on experiences from the sudy visit, will you express through feedback?

All partners will contribute with:
- showing and present their pre-school
-during stages and visits organize meetings for feedback, discussion and evaluation
-sharing methods and approach of their educational wokr processes.
-to give and recieve feedback from each other in order to increase and improve the quality of education in the preschool.

One question is if it's important to visit the schools of the participants and if it should be the same persons who visit each other? The group thinks it is important because a good relation will help. So if it's possible they want it to be the same persons. For instance, if I visit a school in Holland, the teacher I'm with there will later on come to my school.

Schedule of the visits:
Sunday is a travelling day.
Monday: short presentation of the pre-school and the school system. And after that visit the pre-school. In the afternoon a deeper presentation.
Tuesday to Friday: Observation in the morning or afternoon, and the rest of the day reflection/feedback/writing evaluation.

We had a discussion about how to handle the visits. It's difficult for the school in Holland to take too many visitors in one time because the school is so small.

To visit Italy, the best time is in February-March or November, to Sweden it's February-May or September-November, to Holland it's February-April or In November.

The first visit is to the Netherlands in February 2009; 6 from sWeden and 4 from Italy, then Sweden in May 2009; 9 from Italy and 4 from the Netherlands. After that Italy in November 2009; 6 from Sweden and 4 from the Netherlands, the Netherlands in February 2010; 6 from Sweden and 5 from Italy, to Italy in March 2010 4 people from the Netherlands (open to Sweden as well if there is any money left) and then in Sweden in May in 2010; 5 from the Netherlands

The coordinators will meet in Sweden 2 times and in November 2009 in Italy.

Dags att sammanfatta

Ja, det finns egentligen mycket att säga om den här konferensen och förhoppningsvis kommer det att tränga igenom min febersjuka kropp så småningom. Jag tycker att Christine Henshaw uttryckte det ganska väl när hon tyckte att jag skulle åka på en konferens till eftersom jag "was cheated of this one".

De vi träffat, och Lisa som varit frisk har hunnit med betydligt fler än jag, har varit extremt trevliga. Det gör en glad och positivt inställd till mänskligheten och speciellt till lärare att se och höra så många starka personligheter som är så fantastiskt engagerade i sitt arbete. Det är som jag och min kollega LG brukar säga; vilka krafter det finns!

Frågor som jag och Lisa måste ta tag i efter det här är många. En här hur vi tacklar eTwinning kontra det här, då detta känns som ett bättre upplägg såtillvida att det sträcker sig över längre tid vilket ger större möjligheter till varaktiga kontakter. Som en av deltagarna sade; det känns som om man skaffat sig 50 nya vänner. Man kan maila till vem som helst av dem i morgon och säga - hej, jag var i Elblag... Det är förstås en god grogrund för framtida samarbete.

En annan är hur vi tar hand om alla de erbjudanden om samarbete och speciellt det från "Grow up together-projektet" där vi varit delaktiga i framtagandet.

En tredje är kring det samarbete som vi pratat med en av de danska tjejerna med, gällande nordiska språk och hur vi eventuellt får ihop det med Köpenhamns universitet.

En fjärde kontakt jag fått är med en av de polska tjejerna som jag tror skulle passa perfekt med en av mina arbetskamrater på skolan som var med på eTwinning -konferensen.Det handlar om mänskliga rättigheter osh skulle ju passa som hand i handske för en SO-lärare.

En femte fråga är hur vi ska hantera den kunskap vi fått kring det arbete man gör i Oulo (Uleåborg) i Finland. På flera skolor arbetar man med one-to-one även om man inte kallar det för det. I staden håller man på att utveckla ett arbete kring Smart-touch (som jag skrev om i ett tidigare inlägg)som man också testat i en skola. Vi funderar på att (eventuellt tillsammans med Staffan från Malmö och Roots & Wings/WiMi Network)göra en studieresa till Oulo. Finländarna har överhuvudtaget visat på en fantastisk kunskap kring IT och de har kastat alla våra tankar om den strame och tystlåtne finländaren överbord.

Jag har också pratat med en av de franska koordinatorerna som berättade att han håller påa tt arbeta med att ta fram en plattform i det samhälle där han arbetar och jag har lovat att förse honom med den kunskap vi kan kring det arbetet.

Intressant är också att ta till vara den kunskap som man får kring de olika ländernas skolsystem och hur man tänker kring lärande och lärandesammanhang. Tyvärr har jag ju missat en del pga mitt sängliggande, men en hel del prat med Walesarna har det blivit. De verkar, efter att ha blivit släppta från det engelska systemet, ha strävat alltmer åt det håll som jag känner att vi hade för ett antal år sedan. När finländaren vill diskutera i vilken del av kursplanen vi ska få in de olika momenten tittar walesaren lugnt på oss och säger; det är ju det här som blir kursplanen, det blir mitt och elevernas projekt för året, vår plan... Så kunde jag också arbeta för några år sedan. Målen fanns där, men eftersom jag och eleverna hade den mesta tiden tillsammans så behövde vi inte bestämma exakt när... Jag tänker att vi måste börja titta mycket mer på andra delar av UK än England om vi verkligen vill ha tips på hur en bra skola skulle kunna fungera. Läs mer på L:s blogg

Vi behöver också ta ställning till ur stor del vi ska ta i de eventuella projekt som skolor i Göteborg kommer att bli delaktiga i som utfall av den här konferensen. Det känns som om det vore bra om vi båda skulle följa ett projekt lite närmare så att vi en gång för alla fått känna på ur det skulle kunna fungera.

I övrigt måste nästa resmål bli Wales! I eller utanför tjänsten... Så fantastiska människor! och därefter bär det av till Finland.

Intressant syn på ungdomar av idag

Sjuk i Polen

Ligger på ett hotellrum i Polen och tycker synd om mig själv. Missade internationella aftonen igår kväll, men hörde alla glada röster och sångglada människor. Lisa sjöng visst We are all the winners... Omtänksam som hon är kom hon med frukost till mig på rummet. Ska ta det lugnt idag och hoppas på att jag är stark nog för att delta i middagen ikväll.

Smart touch mobile phone project, Anne Moilanen

Man kan ha bussbiljett på telefonen och när man kliver på bussen så rör man vid ett speciellt ställe och biljetten blir avläst. Man kan ge sitt visitkort till en annan telefon bara egenom att röra vid den.
NFC-projects in school environment
Man skickade ut eleverna på två olika banor. En som man kallade för survivor track. Var finns polisstationen, simhallen, biblioteket? De ska röra vid olika märken på olika ställen. De får också uppgifter som de ska svara på på vägen. Läraren har möjlighet att följa eleverna vid en dator för att se vilka märken de rört.

Närvarosystem. Eleven rör vid ett mörke på katedern när lektionen börjar. Om man inte gjort det blir det markerat frånvaro, om det är försent blir det också markerat i systemet.

Genom att röra vid ett märke på en broschyr, kan de få reda på hemuppgifter, dagens schema

De hade en interaktiv tavla i entrén på skolan. Om eleven rörde vid märket på tavlan, blev telefonen en fjärrkontroll så att de kunde styra innehållet på informationstavlan.

Pedagogiska vinster:
Det stödjer ämnesöverskridande arbete. Uppmuntrar känslan av samhörighet. Man hoppas på att närvarokontrollen förebygger "drop-outs".

Föräldrarna kan få information via en hemsida eller via sms om elevernas närvaro

anne.moilanen@ouka.fl

Man behöver en telefon med NFC Reader

Aberystwyth

Redovisning av Comenius-projekt som man gjort på en skola i staden Aberystwyth.

International Activities:
International Days,
International Evenings
International Calendars en internationell kalender där olika länder representerar en månad var där de har någon typ av nationell helgdag.
International Students

Comenius Projects, is now starting their 4th project.
School project 1999-2002, France and finland
School Development Project 2002-2005, Italy, Malta, Denmark
School Project 2005-2008, Denmark, Ireland, The Czech REpublic, Italy, Turkey
School project 2008-2010,

De har varit på flera Contact Seminars/Preparitory Meetings

Recycling The Travelling Suitcase - Flapjack.
En pingvin-maskot åker runt med en resväska. När resväskan kommer fyller man den med information och prylar från sitt land och sin skola. Man skapade en bok tillsammans som när den var färdig kopierades upp till alla.
Videoconferencing, alla barnen lärde sig Stilla Natt på sitt språk och så skulle de sjunga den tillsammans över Skype. Tyvärr satte brandväggarna på skolan i Wales stopp för det.
Comparing celebrations, man gjorde en bok om firande i olika länder.
International Christmas Tree, man skickade juldekorationer till varandra och skapade en internationell julgran.
Video of Special Days, barnen filmade speciella händelser, till exempel julfirande hemma.
Calendars
Environmental Issues, recycling possibilities. Creating junk models. Energy Saving. Scrapbooks. Pollution in each area. Eco Friendly Schools

Det är viktigt att dela upp ansvaret för de olika delarna mellan partnerskolorna. De hade ansvaret för allt som skulle produseras, såsom trycket av böckerna, en annan skola hade ansvaret för att publicera på hemsidan osv.

Nyaste projektet är My life - our future
Creating recipe books
sharing photograhs of the local landscapes
sharing a day in your life of year 3 using video cameras
making PowerPoint presentations about our schools and towns
videoconferencing at Christmas - sjunga Stilla natt.

Film & Animation

Tim Davies - ICT Advisory Teacher
Film Maiking projects, animation and films

www.taglearning.com Kamera för animering. Kommer att vara 15% på BETT-mässan

Viktigt att man tänker på att det inte är säkert att eleverna vill bli filmade. Man ska aldrig tvinga dem, men man kan uppmuntra. Det är också viktigt att man får godkäönnadne från föräldrarna, både för att filma och för att visa.

Ja, så blev man sjuk också...

Har ont i halsen, rösten är nästan heöt borta, och jag tror jag har feber. Kan det vara den polska luften tro? Nåja, det är bara att bita ihop och le glatt!

Eventuellt projekt med Danmark

Vi har pratat med en kvinna från Danmark om att evetnuellt starta ett projekt kring de nordiska språken. Det passar so mhand i handske med det som vi tidigare diskuteratmed Köpenhamns universitet. Vi ska diskutera det vidare senare under konferensen. Fyller på i detta inlägg längre fram

Information om Comenius och eTwinning

"We are all citizens of one world, we are all of one blood" Jan Amos Comenius (1592-1670)

Comenius funding:
-School Partnerships
-professional development
-language learning
-mobility
-Hosting an intending teacher as an assistant at no cost to your school

Nästa deadline för Comenius Partnerships är senast 20 februari 2009.

Bi-lateral projects with language focus
Multilateral partnerships, minst tre skolor från tre olika länder, försök att använda främmande språk+ CLIL (Content and Language Integrated Learning) om det är möjligt. Ett av huvudsyftena är att lärare och elever åker till varandra, man rekommenderar dock att eleverna är minst 12 år gamla.

Det är inte meningen att det ska bli något extra utan det är bra om man försöker hålla sig inom kursplanen.

The life cycle of a partnership (2 years):
1. Submission of grant applications
2. assessment of proposals
3. selection results
4. contractingn phase
5. Eligibly period for activities
6. ongoging monitoring activity
7. submission of progress report
8. submission of final report

Partner finding:
eTwinning portal register www.etwinning.net
global gateway www.globalgateway.org.uk
partbase partbase.programkontoret.se

eTwinning
Positivt är att det är gratis, lätt och flexibelt
Om man inte vet vad man ska starta med för typ av projekt kan man använda sig av eTwinnings projektkit.

Allmänt om Roots and Wings/WiMi

Man behöver vara minst tre länder för att starta ett projekt, helst fem för att det inte ska falla om någon/några faller ur. Vi funderar på att försöka bli en sjätte partner i ett elelr två projekt som vi sedan kan ta hem och lägga fram som förslag till lärare i Göteborg.

Gerard McHugh

Director, Dublin West Education Centre

PPT kommer senare

Internet gör livet till ett ständigt pågående samarbete. Ungdomar idag är aktiva kreatörer medan deras föräldrar var konsumenter.

talkingitglobal.org

www.43things.com

ocw.mit.edu

www.fis.ie
talaght4kids.ie

Några gemensamma frågeställningar mellan europeiska länder är till exempel integration av internationella elever och inkludering för elever i behov av särskilt stöd.

The Human Face of Digital Learning

Wide Minds Network Conference and Training

(Education and Culture - Life Long Programme)

Polly Seton and Christine Henshaw - Roots and Wings a brief history

This is an interactive conference for bringing people from all over Europe so they can meet.

Roots and wings started between Denmark, Wales and Italy. Teh first network started in 1997. West Wales, Veije Denmark, Tuscany Italy, Dublin West, Ireland...

There are two values that you can give a chikls as a present for lige first of all roots an then wings (Native American proverb)

PPT kommer senare.

Följ också L:s anteckningar på: Adamsons språkmingel

Bilder från resan

Roots & Wings Conference, Elblag, Polen 2008-11-18

Checkade in på Landvetter, nu förtiden gör man ju det i en automat och sedan droppar man bagaget. Det var ingen som helst kö i säkerhetskontrollen så 4 eller 5 personer ägnade sig bara åt mig och L. Vi klarade oss igenom, men jag fick ta av mig skorna. Vi satte oss och åt lite och sedan var det dags att kliva ombord. Litet plan, där genomgången av säkerhetsföreskrifterna var omöjliga att se eftersom vi hade en vägg mitt framför oss.
Vi fick platserna längst bak och det visade sig att jag inte var riktigt så gentlemannaaktig som jag först trodde när jag lät L få fönsterplatsen. Utanför fönstret såg man nämligen endast en stor röd motor! När planet sedan skulle starta och landa så fäller flyvärdinnan ut en stol i gången precis framför oss, snacka om att sitta som i en sardinburk!
Efter knappt 35 minuter hade vi klivit av planet i Köpenhamn. Där sitter vi just nu och jobbar vid våra datorer med varsitt glas iskallt vatten. Inlägget nedan är också därifrån. Det är skickat med min mobiltelefon. Planet till Gdansk går först om en och en halv timme, så vi ska snart ta oss något att äta.

Köpenhamns flygplats

Här sitter vi fast i två timmar innan vi får kliva på planet till gdansk.

Passtvång

Trots att storbritannien är med i eu måste man ha passet med sig. Det är för att storbritannien inte är med i schengen.

Nya lunchstället

Ett nytt sushiställe tvärs över gatan. Fantastisk uppläggning på vackra tallrikar.

En presentation till från igår

PPT från föreläsning igår

Förebyggande arbete i skolan - om ledarskap, implementering och e

Trestadsssatsningen - förebyggande arbete i fyra Göteborgsskolor 081111

Ulla kungur, samordnare för alkohol- o drogförebyggande arbete i Göteborg

ulla.kungur@socialresurs.goteborg.se

www.kunskapskallarn.goteborg.se

Stockholm, Göteborg och Malmö

• 
  
  fyra pilotskolor
  
  
• 
  
  generéll skolsatsning
  
  
• 
  
  drogvaneundersökning, alla i år 9 och år 2 på gymnasiet, år 2002 och 2007

Utgångspunkt - hälsofrämjandé åtgärder

Deltagande skolor

glöstorpsskolan

hovåsskolan

tynneredsskolan

burgårdens utbildningscentrum

Pilotprojektens genomförande

• 
  
  kartläggning och analys
  
  
• 
  
  målformuklering och avgränsgninsar
  
  
• 
  
  val av metoder eller utveckling av metoder
  
  
• 
  
  implementering
  
  
• 
  
  utvärdering av forskare

Fyra hörnstenar för skolans arbete

• 
  
  meningsfull och strukturerad fritidsverksamhet
  
  
• 
  
  samarbete mellan skola och föräldrar
  
  
• 
  
  socialt och emotionellt lärande och ett gott skolklimat
  
  
• 
  
  elevhälsan (SET, socialt och emotionellt)

Skolors prevention mot alkohol och narkotika SPAN

Knut Sundell, IMS institutet för utveckling av metoder i socialt arbete

begränsningar:

försök- ocoh jämförelseskolor skiljer sig åt från början

går ej att avgöra vad som är verksamt av flera preventiva insatser

PPT kommer senare.

ÖPP, SET, Livsviktigt, TEMA-vecka droger, VÅGA

Olweus, KOMET

Försöksskolor

Manualbaserade, alla involveras, varaktigt, personal ense om innehållet

Kontrollskolor

ej manualbaserade, speciellt utsedda eller externa organisationer, tidsbegränsat, personalen oense om innehållet

Effektstorlek - ett standardiserat mått för styrkan på en insats

föräldraträning är en bättre metod än skolträning

Risk och skyddsfaktorer:

Föräldrars bjudvanor, kraftig koppling mellan om man får dricka hemma och ifall man varit berusad...

Vissa skillnader till förmån fölr pilot- modellskolorna (ffa skolanpassning/psykisk ohälsa)

tidig debut + låg skolanknytning riskfaktorer

flicka och landsbygd riskfaktorere

många riskfaktorer ökar risken för normbrott

Slutsatser

riskfaktorer är relaterade till normbrott ... och kan därför användas som utgångspunkt för prevention

bättre träffsäkerhet för dem utan riskfaktorere ön för dem med många ... prevention vör däröf riktas mot grupper snarare än enskilda

i huvudsak sammar iskfaktorer för pojkar och flickor ... därför bör preventiva insatser inte skilja flickor och pojkar åt

samma riskfaktorer för olika typer av normbrott ... prevention mot ett normbrott har effekter på andra

under tonåren är normbrott vanliga ... men få utvecklar en livslång problematik 

Förändringsarbete/implementering

Tre faktorer för att hjälpa (Green me fl, 2006)

forskning om vad som fungerar

krav på förändring

organisation för att sprida och utbilda

definition implementerign

De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet coh att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.

Tidigare synsätt var att bra metoder sprider sig själva..., men

dåliga metoder sprids på samma sätt som bra

upplysning ingen garanti

utbildning leder bara ibland till förärndring

nya metoder förändras ofta under implementeringen (så att de inte fungerar)

Underlätta implementering

1. 
   
   motivera förändring genom utvärdering
   
   
2. 
   
   Börja där förutsättningarna är bäst
   
   
3. 
   
   Processperspektiv
   
   
4. 
   
   Lokalt ägande av förändringsarbetet
   
   
5. 
   
   .
   
   
6. 
   
   .
   
   
7. 
   
   .
   
   
8. 
   
   Forsknign måste översättas - lättförståeligt, tydlig nytta, passa in i verksamheten generellt
   
   
9. 
   
   demonstrationsexempel - underlättar förståelse
   
   
10. 
    
    ta häsnysn til informella sociala nätverk, individer på andra arbetsplatser kan spela roll
    
    
11. 
    
    utvärdera verksamheten lokalt
    
    
12. 
    
    tillåt anpassning .- men först efter implementieringen

1. 
   
    

(innovatörer; nyfikna, inget att förlora, snabba anpassare; inser fördelar, ofta informella ledare, majoriteten; gör som andra gör, "sölkorvarna"; socialt tryck)  

Steg vid implementering (Fixsen m fl, 2005)

• 
  
  inventering av behov (finns ett problem?)
  
  
• 
  
  förankring
  
  
• 
  
  planeirng
  
  
• 
  
  utbidlnign
  
  
• 
  
  handledning när metoden bärjar användas
  
  
• 
  
  säkra metoden vidmakthålls över tid (ev. revidering metod)

Första 5 stegen tar ca 2-4 år

Metaanalys av olika träningskompåonenter för lärarutbidlnigna (Joyce & Showers, 2002)

Dodofågelns dom - alla vinner

Metaanalys av psykoterapier

Slutsats = alla psykoterapier r lika bra

Skillnader beror på "generella " faktorer:

klientens förväntningar, verbala förmåga och stresstålighet

 

Är ifrågasatt

1. 
   
   bygger på ett urval psykoterapier och INTE socialtjänstens klienter
   
   
2. 
   
   Jämför i huvudsak KBT-baserad behandling
   
   
3. 
   
   Blandar äpplen och päron (skiljer ej mellan olika problem)

www.evidens.nu

knut.sundell@socialstyrelsen.se

Litt. Evidensbaserad praktik i socialt arbete

Litt. Forskare och praktiker om implementering

Den kvalitativa utvärderingen: implementering, spridning och process

Björn Andersson

intervjuer, observationer, dokumentation

Det visar sig att man ganska ofta gör ganska stora avvikelser från programmet och det ger en tveksamhet till visade resultat. Därför har man i det här fallet följt implementeringsarbetet.

Vad har genomförts?

• pedagogisk verksamhet: livskunskap -SET


• föräldrasamarbete: ÖPP


• intern/extern utveckling: utbidlnign, policy


• elevmedverkan : Local Hero, filmprojekt


• elevhälsan: främst gymnasiet

Projektets tillkomst

Organisation

Val av metod

Process

• inititativ MOB hösten 2002


• arbete på lokal nivå - samordnare april 2003


• Lokal handlingsplan - sept 2003


• Urval skolor - okt 2003


• Preliminär projektplan dec 2003


• starta verksamhet?

 Planeringstermin vt 2004!

• utbildningsvecka


• innehållslig likhet


• programval: helhet viktigt

Organisation

• beredskap på den enskilda skolan


• organistatoriska skillnader


• intern förankring yttre/stimulans

Styrning

• 
  
  MOV; lokalt och nationellt


• 
  
  kontroll nära verksamheten


• 
  
  diskursiv styrning

Det pedagogska arbetet med livskunskap

• 
  
  social-emotionell träning


• 
  
  självkänsla, egna beslut


• 
  
  sociala relationer


• 
  
  teman, situationer, enskilt, grupp


• 
  
  kommunikationsregler: inga sänkningar, passa, lyssna aktivt, inte sprida vidare

Min tanke: varför är detta inte de regler vi alltid utgår ifrån? Skulle inte det stödja vårt arbete, eller finns det hinder i det?

Fyra olika arbetssätt

• 
  
  alla klassansvariga - SET


• 
  
  en särskild grupp - SET


• 
  
  en särskild grupp - egen struktur


• 
  
  olika program: kurs, mentorstid - SET

Specialkompetens eller allmänkunskap? Vad är livskunskap?

• 
  
  modell för annan undervisning?


• 
  
  särskild ämneskunskap


• 
  
  risken att bli för personlig, det dyker upp svåra situationer där det är viktigt att veta hur man ska hantera dem


• 
  
  risken att undervisa "som vanligt", som om det vore Hallands åar...


• 
  
  ommöblering av klassrummet! (Vad säger vår miljö om vilken typ av undervisning som ska ske. Var någonstans finns kunskapen?)


• 
  
  problemfokusering eller förebyggande? Meningen är att det ska vara förebyggande, men samtidigt så diskuterar man ofta om det som en behandlingsinsats... Den och den klassen behöver...

Min tanke: Leppilampi/Sahlbergs sätt att arbeta medvetet i grupp. Vi borde fundera kring att föra in diskussioner, reflektioner mm i grupp för att utveckla vårt arbete.

Lärare om program i skolan

• 
  
  positivt med utbildning och material


• 
  
  viktigt med struktur


• 
  
  följer "sådär" - vill sätta eget avtryck


• 
  
  professionell process, viktigt att programmen ger plats för växande


• 
  
  gör bedömning av lämplighet/situation

Vad tycker eleverna?

• 
  
  viktiga frågor


• 
  
  bra regler för kommunikation


• 
  
  påverkar klassklimat


• 
  
  kritik av det repetitiva


• 
  
  kan inte prata fritt


• 
  
  alltför givna, korrekta svar


• 
  
  påverkas inte ifråga om alkohol/narkotika

Olika elevgrupper

• 
  
  samhällsengagemang


• 
  
  betygsorientering


• 
  
  egna erfarenheter


• 
  
  svårigheter med arbetsformen

Föräldraarbetet

• 
  
  hittar nya former


• 
  
  spänning mellan drog- och skolfrågor


• 
  
  skillnader mellan olika föräldrar

Gymnasieskolan

• 
  
  undervisning eller mentorstid? Hur hitta utrymme?


• 
  
  teambuilding, enstaka satsningar'skillnade teoretisk eller praktisk inriktning


• 
  
  elevhälsans involvering, tydligare social profil

Verksamheten präglas av att den sker inom skolan!

• 
  
  skolan är itne någon neutral arena


• 
  
  generell intsitution - specifik organisation


• 
  
  viktigt att kunna växa i program


• 
  
  skilda elevgrupper påverkas och färhåller sig olika

 

 

eTwinning-PDW, Richard Gatarski

Everything Bad is Good for you, Steven Johnson

Serier/såpor - social soaps - flera historier pågår samtidigt. Fler kopplingar mellan fler människor... Detta ger vår hjärna en större utmaning, vilket är bra.

Svenska möten, connected, Swedish meeting model 2007

Twitter - weconverse - jaiku

 

towards conversing communities

 

TED, Technology Entertainment Design

 

Hans Rosling, presenterar data på ett underbart sätt...

 

Ping

 

Should I do this (blogging) thing? 

 

democracy? 

 

connect thyself

be a trend setter

emphathize with youth

don´t talk in your cell phone

 

www.weconverse.com

 

Ett låst rum... Skolbiblioteksverksamhet för ökad måluppfyllelse

Lars Rejdnell, Barn- och ungdomschef, Linköping

 

vi pratar ofta om att vi vill ha ett rum si och så, timmar och resurser på ett visst sätt... Inget av det spelar ngn roll om vi inte fyller det mednågot, har en tanke med det.

Framtidens skolbibliotek

Fokusbibliotek

Lärande

• 
  
  Barn och elever behöver stöd i sitt udnersökande arbetssätt. Fokusbiblioteket har stora möjligheter att bli ett rum för lärande.


• 
  
  Pedagoger och bibliotekarier måste ha en samsyn på lärandet. Hur kan de på bästa sätt gemensamt städja bar och elever?


• 
  
  Samarbetet mellan pedagoger och bibliotekarier kan ske på olika nivåer.

19 stater och en provins kan inte ha fel!

En mängd studier i USA och Kanada visar entydigt - bra skolbibliotek främjar elevens studieresultat och läsförmåga.

Elevernas resultat och läsutveckling

Materialet är en sammanställning av mer än 60 studier från olika delar av USA och Kanadea

Effektiva skolbibliotek påverkar elevernas studieprestationer och läsutveckling positivt

Sambanden är så starka att de måste tas på allvar

Några av studiens resultat

På highschools med skolbibliotekarier med hög tjänstgöringsgrad eller flera anställda visade eleverna 22% bättre resultat jämfört med skolor där skolbiblioktekets personalresurser var sämre. (Florida, Baumbach, 2002)

Över 10% fler elever nådde miniminivån i den ålriga läsfärdihetsbedämningegn på skolor med skolbibliotek jämfört med skolor som saknade skolbibliotetk. (Texas, Smith, 2001)

Effektiva skolbibliotek

Med ett effektivt skolbibliotek menas att biblioteket fungerear som en integrerad del i skolan och aktivt städer läroplanens intentioner. För att uppnå detta krävs bla ett välstrukturerat samarbete mellan lärare, bibliotekarie och elever. NCLIS - U.S.National commission on Libraries and information services

 

HUR (Växjö):

Ansökan om att man ville starta ett skolbibliotek, ekonomisk hjälp för att anställa en bibliotekskunnig, köpa in datorer, böcker...

Skaffade ett gemensamt in och utlåningssystem, man skulle kunna låna böcker var som helst i kommunen. Nu är ambitionen att du ska kunna låna på vilken enhet som helst från vilken enhet som helst.

När skolorna fick stöd för att bygga upp det, så var rektor i sin ansökan tvungen att beskriva hur man tänkte gå tillväga och hur man tänkte utvärdera efter två år. Efter två år så skule rektor presentera utvärderingen för sin personal, för förvaltinignen och för politiker. Hade man gjrot ett bra jobb fick man behålla en dela v pengarna till den fackutbildade bibliotekariens lön.

Vilken effekt har detta haft?

Skolbiblioteksforums utlångingsstatistik: 363 registrerade lån 2002 till 180000 2007. (11 gånger det genomsnittsliga i landet)

Lärmiljön

"Den pedagogiska miljön från förskolan till gymnaiseskolan är avgörande för elevens språkutveckling. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att stödja eleven som resurs i denna miljö. Kraven på orientering och sovring i ett strömt informationsflöde är tillsammans med en ymnigt växande floran av medier två goda skäl att stimuera eeleverna till ett processinriktat arbetssätt. Med ett sådant arbetssätt blir bibliotekarien en sjölvklar medlem i arbetslaget" Skolverket Språkrum: GE rum för språket, 2000

Lust att lära

"En av de viktigaste egenskaperna hos kunskapsreaktorn som modell är att ingenting, överhuvud ingenting, kan tryckas in i den utifrån. Hur än omgivnignen bankar på med sin information sker inte någn matlagning såvida inte spanarna mer eller mindre villigt står för det sökande som möjliggör lärandet." Bodil Jönsson, Den obändiga söklusten, 2000

Styrdokument

bibliotekslagen (SFS 1998:1249)

Läroplan för förskolan (Lpfö)

Läroplan för grundskolan (Lpo)

Svenska Unescorådets skolbiblioteksmanifest 1999

Linköpings biblioteksplan

Syfte

Fousbiblioteken ska ha tilluppgift att stödja, utveckla och samordna skolbiblioteksverksamheten på en skola. Fokusbibliotekarien ska utveckla och tillämpa skolbiliotekets mål och uppdrag. Detta ska leda till barns och elevers ökade måluppfyllelse. 

Mål: I samverkan med lärare utgöra ett verktyg för elevens måluppfyllelse. 

Uppdrag fokusbibliotek

Stimulera elevers språk och läsförmåga

Väcka elevers läslust och lust att lära

Väcka elevers nyfikenhet på sig själva, kamrater och sin omvärld genom exemplevis boksamtal

utveckla elevers informationskompetens

erbjuda elever möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje.

Ge eleverna träning i att värdera och använda information 

Skolorna erbjuds...

En fokusbibliotekarie

Ett investeringsbidrag till inventarier

Ett årligt anslag för inköp av medier under förutsättning att skolan satsar lika stor andel

Vid behov eventuella lokalinvesterintar

Kompetensutveckling för fokusbiblioktekarien och bibliotekspedagogerna

Implementering av ett nytt kommungemensamt katalogsystem

Nuläge- oktober 2008

Skolorna lämnar in ansökan till 31 oktober

urval under november månad

rekrytering av bibliotekschef

rekrytering av fokusbibliotekarier

Tips finns i boken Skolbiblotek - en pedagogisk resurs i undervisningen
 

Ett låst rum... Politiker om skolbiblioteksverksamhet

Lena Klevenås (mp), kommunfullmäktigeledamot, Alingsås

En av svårigheterna är vem som ska betala skolbibliotekarien, eftersom skrivningarna ligger i Bibliotekslagen, inte Skollagen.

Vad ska skolbibliotekariens uppgift bestå i i förhållande till lärarnas uppgift?

 

Jonas Ranegård (m), kultur- och fritidsberedningen

Ska vi ha bibliotekarie eller lärare? Ett argument för att ha en lärare är att skolbibliotekarien kan bli en allt för "udda fågel".

Tror att skrivningarna kommer att flyttas

Ibland fokuserar vi för mycket på lokalen och personalen och för lite på böcker. Han skulle önska att man fokuserar mer på att lära barnen att läsa än att lära dem söka bland informationen.

 

Johan Carlsson (s), Utbildningsgruppen, GR Utbildning

Allas lika möjlighet till kunskap och bildning. Många olika faktorer samspelar. Vilhelm Moberg ville läsa böcker och skickade efter vandringsbiblioteket från Stockholm. Berättelser ur min levnad. Samspel mellan skolbibliotek och politiker. Det handlar om engagemang. Läslustan är viktig - att locka fram den. Det tredje är organisationen, var är det placerat, hur har man anställt.

 

Helene Odenljung (fp), ordf. i Utbildningsgruppen, GR Utbildning

Man vill höja skolbibliotekens status och det är därför man vill få över skrivningen till Skollagen.

Vi måste se till att bibliotekens böcker är ute och rör på sig. Böckerna måste vara utlånade, och det ofta.

 

Diskussion

Är det ett problem att elever kommer och lånar böcker på kommun-/folkbiblioteken?

Om man skriver över till skollagen, vem ska bekosta det? Fp svarar att förhöjda krav bör åtföljas av höjda statsbidrag.

Mer pengar är inte avgörande utan en fråga om prioriteringar säger Lena Klevenås. Borås har inte mer pengar än Alingsås, men betydligt fler skolbibliotek.

Fråga till moderaterna: Varför vill ni inte ha en skolbibliotekslag? De vill hellre att man formulerar mål och så får det vara upp till varje kommun att lösa hur. Det finns en risk för att det blir en felfokusering. Kommentar kring att inte ställa verksamheter mot varandra: det är det som är politikens ansvar. Den uppgiften kan de inte svära sig fria ifrån. Någon måste göra den prioriteringen och i vårt samhälle har det blivit politikerna.

Det är svårt att hitta en så bra definition i en lagtext så att det kan möta både en stor kommun som Göteborg och en liten kommun som Krokom i Jämtland.

Hur kommer det sig att flera av er ser det som att det bara är läsning av skönlitteratur som ska vara tyngdpunkten? Hur går det då med informationssökningen? S svarar att han håller med. Det han kan se, mer personligen, är att viss information kommer dem till del ändå. Därför måste man pusha boken. Tror du att eleverna kommer att kunna söka i en databas? Nejdå, information är väldigt viktigt, men bokens värde är viktigt. M inser att det finns en större bredd än vad han idag fångat, men är ändå mest orolig för att de inte lär sig läsa ordentligt.

 

 

Ett låst rum.. Skolbiblioteksverksamheten och utbildningsinspekti

Kjell Ahlgren, undervisningsråd vid Statens skolinspektion, Göteborg

 

Vad har skolinspektionen gjort med anledning av bibliotek i skolan?

• 
  
  På de skolor som besökts har också skolbiblioteket besökts


• 
  
  de som ansvarar för biblioteket för biblioteket


• 
  
  rektorer har utfrågats om bibliotekte och bibliotektets roll


• 
  
  motsvarande frågor har också ställt till övriga nivåer


• 
  
  verksamheten har besrkivits i våra rapporter


• 
  
  kommuner och skolor har fått krav påförbättring 

Ytterligare insatser

• 
  
  år 2006 fick vi ett tilläggsuppdrag av regeringen Uppdraget innebar att vi skulle undersöka Skolbibliotekets funktion och deras roll i elevernas lärande.


• 
  
  Samtliga regioner hade inspektörer som samtidigt som de inspekterade skolor ställde fördjupningsfrågor kring bibliotek och bilbioteksverksamheten.

I grundskoleförodrningen finns en händvisnign till bibliotekslagen och bestämmelser om skolbibliotek

kommunen ansvarar för att det finns skolbibliotek

skolb ska främja språkutveckling, stimulera läsintresse och tillgodose material

särskilt stödja elever med funktionshinder och annat modersmål än svenska.

 

Skolverkets rapport 288 s 192

Skolverkets skolbiblioteksdefinition

I rapporten "Skolverkets lägesbedömning 2006" har skolbiblioteken fått ett eget kapitel och följande definition av Skolverket: "Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande.

Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övriga utrustning, dels en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service."(Skolverkets lägesbedömning 2006, Rapport 288 2006, s. 192). Med kompetent personal avser Skolverket personal med utbildning för såväl biblioteksverksamhet som pedagogisk verksamhet.  

Vad ser Skolinspektionen:

Skolbiblioteken erbjuder ofta en stimulerande arbetsmiljö, men deras pedagogiska funktion och nyttjandegrad varierar.

Det måste finnas ett samarbete mellan bibliotekarien och övrig personal. Att bara skicka dit elever håller inte. Bibliotekarien måste vara en del av verksamheten och få vara med i planeringen. En av lärartjänsterna kan man mycket väl omvandla till en bibliotekarietjänst och fortfarande utan problem hålla sig till styrdokumenten.

Medier för elever i behov av särskilt stöd finns inte alltid.

Pedagogiska visioner kan finnas, men sällan planer eller utvärderingar.

Kompletterande medieförsörjning kan kompensera brister i tillgängligt skolbibliotek

Vad är det som gör skillnad?

• 
  
  Skolledningen


• 
  
  Skolans syn på kunskap


• 
  
  skolans syn på biblioteket och bibliotekets s status


• 
  
  skolbibliotekets förmåga att marknasföra sig


• 
  
  på vilket sätt bibliotekets personal är kopplade till skolan/folkbiblioteket


• 
  
  vilken typ av teknisk utrustning finns


• 
  
  öppettider


• 
  
  mm

 

kjell.ahlgren@skolinspektionen.se

 

Ett låst rum ...Kan man lära sig genom textflytt och sökslump?

Annika Lantz-Andersson, Institutionen för pedadogik och didaktik (IPD) Enheten för lärande och undervisning, Göteborgs universitet.

 

• 
  
  Vad betyder ny teknologi för lärandet?


• 
  
  Exempel från textflytt och sökslump


• 
  
  teknisk revolution - förändrad kunskapssyn


• 
  
  slutsatser

 

LÄSK

11 klasser, 272 elever, 86 skolbesök 

Elever uppfattar infosökning som en aktivitet som främst sker via datorn

Modal scanning - Multitasking - Zappande

Digital literacy/Media literacy

Är det möjligt att vara informationskompetent per definition?

Många ungdomar ställs ofta inför situationen att de ska hitta information kring ngt som de kan väldigt lite om. SÅ kan man vara informationskompetens per se?

Slutsatser från LÄSK:

• 
  
  ökad elevaktivitet




• 
  
   svenska skolan har nggn slags uppfattning om att bara det sker aktivitet så sker också lärande. Rörigt och kreativt, har ganska lite att göra med "ordning och reda". Vad händer med de elever som vill visa motstånd: det ena är att man rör sig ännu mer eller att man blir passiv. Skolan är inte en plats där man får sitta och tänka, man ska aktivera sig.


• 
  
  förändrat pedagogiskt arbete




• 
  
  pedagogen kallas gärna handledare. Lärarna uttrycker att det blir problematiskt att hjälpa eleverna i alla deras ämnen, eftersom varje elev ska välja område/ämne själv.


• 
  
  förstärkning av ett "smalt textbegrepp"




• 
  
  Bilderna blir ofta dekoration eller utfyllnad. Däremot är det mågna elever som pratar ingående kring bilderna de ser, men de blir inte med i slutprodukten.


• 
  
   Uppgiftscentrering och faktasökning




• 
  
  eleverna förutsätter att det finns rätta svar. Inga varför-frågor ställs. Områden a eleverna väljer, såsom kärlek, blir för komplicerade att hitta rätta svar på...


• 
  
  Sökslump




• 
  
  Man får för många svar och chansar...


• 
  
  Man ändrar sitt syfte och sina frågor så de passar sökträffarna


• 
  
  Textflytt




• 
  
  klipper och klistrar


• 
  
  Information via webben¨




• 
  
  Sullivan & Scott


• 
  
  Kopiering kan vara produktiv för elevernas lärande Ingrid Rasmussen


• 
  
  Evolution/Revolution




• 
  
  stor del av vår kunskap ligger i vår hantering av våra verktyg


• 
  
  Kunskapssyn

Kunskap och människans redskap, Roger Säljö

Redovisningssamhället,

när saker blir för komplexa då börjar man mäta - rangordna - "trust the numbers"

Eleverna strategier, mantrat "inte skriva av" - ingen vet varför... Vad gör man? Man flyttar texten och tar bort ord. Man tar bort ord man förstår, men behåller de man inte förstår eftersom inte kan ersätta dem med ngt.

Globaliseringsprocessen har gjort att kunskapsteori har blivit tolkningsteori. Att veta hur man kan använda sig av infromationen och kunskapen

En del aktiviteter förändras med ny teknologi. men många grundläggande saker kvarstår.

 

 

Ett låst rum med stängda böcker? Om rätten att bli litterat och l

Bo Sundblad, läsforskare, Stockholms universitet

 

Läsning är inte avläsning av bokstav för bokstav utan en förståelseupplevelse. Som exempel: Einlgt en enlgestk udrneöksnnig...

Människan råkar vara född att lära. Alla människor i vårt land behöver kunna läsa beroende på vår extrema skriftstpråkighet. Talspråksbaserat talspråk, skriftspråksbaserade talspråk. Det bästa stället att studera det talade skriftspråket studerar man bäst på nyheterna på teve. En stor del av befolkningen förstår inte det språket. 

Inlån av skriftspråk. Ett typiskt sådant är att man gör citat-tecken i luften med sna händer. För att man ska förstå vad det betyder måste man ha insikt i skriftstpråket. 

Undervisningsspråket i Sverige är skriftspråksbaserat talspråk. 

Hur tänkandet förändras. Nästan alla som tar upp det hänvisar tll en klassisk studie. Fredrk Lindström tar upp detta och redovisar denna klassiska studie. Den gjordes i Sovjetunionen i Uzbekistan - man drar igång ett stort alfabetiseringsprojekt. Den som rapporterade studien hette Gloria. Den som drog upp den teoretiska delen av studien var Vygotskij. Man ställde ett antal frågor till de som inte hade blivit läsande och till ett antal som blivit läsande. En av frågorna är att de visar en bild på en yxa, en kratta, en timmerstock och en såg. Man frågas om att en ska bort. Man förtydligar också genom att fråga om man kan ta bort timmerstocken. De som inte är alfabetiserade säger blankt nej. Efter alfabetiseringen svarade de att det är möjligt att ta bort timmerstocken. Kulturella artefakter. Avarter av mänsklig kultur. Djävla påhitt...

I skolan arbetar vi oerhört mycket till att få eleverna att förstå till exempel vad kraft är i NO, makt (som abstraktion) i SO, vikingatiden.

Att odla bomull i Uzbekistan kontra att odla i det kalla och fuktiga England... Före alfabetiseringen sade uzbekistanierna att de nte visste eftersom de aldirg varit där. Det är eegentligen det mest logiksa svaret, men vi tänker svara - det går inte det är för kallt och fuktigt i England. Trots att vi inte varit både i Uzbekistan och England drar vi slutsatser utifrån hypoteser.

Frikoppla ditt tänkande från din konkreta erfarenhet.  

Hur skilcklig en lärae än är kan den inte bygga upp det skriftspråkliga språket hos eleven utan att de får läsa. Den enklaste vägen är att läsa skönlitteratur. Vad är det som karakteriserar skönlitterär läsning? Jo, att skapa bilder inne i huvudet. Får du chansen att läsa skönlitterära böcker av god karaktär (god kraktär: skapar bilder). Tyst läsning går inte att tvinga fram. Om en elev som inte kommit dit i sin läsupplevelse tvingas att läsa tyst är risken att man hämmas. M

Möjligheten att identifiera sig med karaktärerna i boken fungerar inte lika bra när du ser en film.

Skönlitterär läsning ger dig möjligheten att leva dig in i en annan värld att vara delaktig i andras situationer. Det är ingen idé att arbeta med kritiskt tänkande innan man har lärt sig att kunna se saker i olika perspektiv. Om du inte läser skönlitteratur hemma också får du inte den mängd text som du behöver.

Nya Läsutvecklingsschemat; en stor korrelation mellan ickeläsande och antalet icke godkända betyg. Samma sak gäller mellan goda läsare och antalet höga betyg.

 

Ett låst rum med stängda böcker? Bildning, bibliotek och nyckelko

Sven-Eric Liedman, professor i idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet

 

Vår kunskap har med vårt liv att göra. Livet är en läroprocess. Man är läraktig hela livet på olika sätt. Det livslånga lärandet. Uttryck som egentligen finns redan hos Commenius. Bildning - en fråga om att man i sitt lärande har en förmåga att reflektera, relatera... Kan innebära ett slags kultuvering av vårt känsloliv - tex konsten

 

Allt vad vi kan samspelar med glömskan. Vi måste har förmågan att glömma. Glömskan är kunskapens bästa vän. Minne och fantasi är mycket nära sammankopplat. Minnen hålls vid liv av fantasin, men fantasin förvränger det också. Förmågan att skriva, nedteckna något är ett sätt att övervinna minnets begränsningar. Sriften avlastar minnet. I minne: poängen är att man inte behöver minnas det (som minnessiffran i en algoritm) Böcker, bibliotek blir en oändlig resurs för minnet. Det viktigaste av allt är att vi vet att det finns där. Bibliotekens utvekcling ligger nära läsandets utvecling. Från början bara till för ett fåtal, men så småninom skolan/kyrkan spred det till alla. Skolbbliotek har funnits i exklusiva skolor lika länge som dessa skolor funnits. Biblioteket i Alexandria var också en skola.

 

Äntligen ska skolbiblioteken bli obligatoriska??? (Här blir jag nyfiken - var kommer den informationen ifrån?)

 

Ett skolbibliotek får inte uppfattas bara funktionellt. Det finns oerhört starka krafter som säger att tex skolbibliotek bara ska uppfattas funktionellt. Gymnasiereformen; den framstår endast som en väg fram mot yrkeslivet. Viktigt att se skolan som en del av livet, inte bara en färd fram till det viktiga... En barn- och kunskapsfientlig inställning. Det funktionalistiska synsättet.

 

EU:s nyckelkompetenser. Rekommendationer, men Sverige brukar försöka följa dem.

 

1. 
   
   Behärska modersmålet
   
   
2. 
   
   Främmande språk
   
   
3. 
   
   Matematik, Naturvetenskap, Teknologi
   
   
4. 
   
   Digital kompetens, databaser,
   
   
5. 
   
   Lära att lära
   
   
6. 
   
   Social, medborgerlig kompetens
   
   
7. 
   
   Initiativkraft och entreprenörsskap
   
   
8. 
   
   Kulturell medvetenhet, kulturella utrycksformer

 

Kunskaper, färdigheter, attityder

 

Lära att lära

Nyckeln för kunskap och bildning. Det väsentligaste är att utifrån kunna se sitt lärande. 

När den ska förklaras blir det gärna; studieteknik, att känna sina svaga och starka sidor. Nödvändiga och grundläggande teknikaliteter. Borde röra sig kring att tänka kring själva tänkandet. Tyvärr har det blivit ngt som man ska kunna kvantifiera. Det är som en pest som går över utbildningsvärlden att vi ska kunna kvantifiera allting. Kvantifierandet gör också att tolkningen av EU:s nyckelkompetenser blir begränsat.

 

Man överlåter ingenting till det sunda mänskliga omdömet utan reducerar det till något man kan sätta siffror på!

 

Skola och skolbibliotek blir tolkat endast som funktioner, men de kan inte friskrivas från resten.

 

Dewey: livet finns i alla mänskliga verksamheter. Man kan inte se ngt som enbart förberedelse för ngt annat.