Ett låst rum... Skolbiblioteksverksamhet för ökad måluppfyllelse

Lars Rejdnell, Barn- och ungdomschef, Linköping

 

vi pratar ofta om att vi vill ha ett rum si och så, timmar och resurser på ett visst sätt... Inget av det spelar ngn roll om vi inte fyller det mednågot, har en tanke med det.

Framtidens skolbibliotek

Fokusbibliotek

Lärande

• 
  
  Barn och elever behöver stöd i sitt udnersökande arbetssätt. Fokusbiblioteket har stora möjligheter att bli ett rum för lärande.


• 
  
  Pedagoger och bibliotekarier måste ha en samsyn på lärandet. Hur kan de på bästa sätt gemensamt städja bar och elever?


• 
  
  Samarbetet mellan pedagoger och bibliotekarier kan ske på olika nivåer.

19 stater och en provins kan inte ha fel!

En mängd studier i USA och Kanada visar entydigt - bra skolbibliotek främjar elevens studieresultat och läsförmåga.

Elevernas resultat och läsutveckling

Materialet är en sammanställning av mer än 60 studier från olika delar av USA och Kanadea

Effektiva skolbibliotek påverkar elevernas studieprestationer och läsutveckling positivt

Sambanden är så starka att de måste tas på allvar

Några av studiens resultat

På highschools med skolbibliotekarier med hög tjänstgöringsgrad eller flera anställda visade eleverna 22% bättre resultat jämfört med skolor där skolbiblioktekets personalresurser var sämre. (Florida, Baumbach, 2002)

Över 10% fler elever nådde miniminivån i den ålriga läsfärdihetsbedämningegn på skolor med skolbibliotek jämfört med skolor som saknade skolbibliotetk. (Texas, Smith, 2001)

Effektiva skolbibliotek

Med ett effektivt skolbibliotek menas att biblioteket fungerear som en integrerad del i skolan och aktivt städer läroplanens intentioner. För att uppnå detta krävs bla ett välstrukturerat samarbete mellan lärare, bibliotekarie och elever. NCLIS - U.S.National commission on Libraries and information services

 

HUR (Växjö):

Ansökan om att man ville starta ett skolbibliotek, ekonomisk hjälp för att anställa en bibliotekskunnig, köpa in datorer, böcker...

Skaffade ett gemensamt in och utlåningssystem, man skulle kunna låna böcker var som helst i kommunen. Nu är ambitionen att du ska kunna låna på vilken enhet som helst från vilken enhet som helst.

När skolorna fick stöd för att bygga upp det, så var rektor i sin ansökan tvungen att beskriva hur man tänkte gå tillväga och hur man tänkte utvärdera efter två år. Efter två år så skule rektor presentera utvärderingen för sin personal, för förvaltinignen och för politiker. Hade man gjrot ett bra jobb fick man behålla en dela v pengarna till den fackutbildade bibliotekariens lön.

Vilken effekt har detta haft?

Skolbiblioteksforums utlångingsstatistik: 363 registrerade lån 2002 till 180000 2007. (11 gånger det genomsnittsliga i landet)

Lärmiljön

"Den pedagogiska miljön från förskolan till gymnaiseskolan är avgörande för elevens språkutveckling. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att stödja eleven som resurs i denna miljö. Kraven på orientering och sovring i ett strömt informationsflöde är tillsammans med en ymnigt växande floran av medier två goda skäl att stimuera eeleverna till ett processinriktat arbetssätt. Med ett sådant arbetssätt blir bibliotekarien en sjölvklar medlem i arbetslaget" Skolverket Språkrum: GE rum för språket, 2000

Lust att lära

"En av de viktigaste egenskaperna hos kunskapsreaktorn som modell är att ingenting, överhuvud ingenting, kan tryckas in i den utifrån. Hur än omgivnignen bankar på med sin information sker inte någn matlagning såvida inte spanarna mer eller mindre villigt står för det sökande som möjliggör lärandet." Bodil Jönsson, Den obändiga söklusten, 2000

Styrdokument

bibliotekslagen (SFS 1998:1249)

Läroplan för förskolan (Lpfö)

Läroplan för grundskolan (Lpo)

Svenska Unescorådets skolbiblioteksmanifest 1999

Linköpings biblioteksplan

Syfte

Fousbiblioteken ska ha tilluppgift att stödja, utveckla och samordna skolbiblioteksverksamheten på en skola. Fokusbibliotekarien ska utveckla och tillämpa skolbiliotekets mål och uppdrag. Detta ska leda till barns och elevers ökade måluppfyllelse. 

Mål: I samverkan med lärare utgöra ett verktyg för elevens måluppfyllelse. 

Uppdrag fokusbibliotek

Stimulera elevers språk och läsförmåga

Väcka elevers läslust och lust att lära

Väcka elevers nyfikenhet på sig själva, kamrater och sin omvärld genom exemplevis boksamtal

utveckla elevers informationskompetens

erbjuda elever möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje.

Ge eleverna träning i att värdera och använda information 

Skolorna erbjuds...

En fokusbibliotekarie

Ett investeringsbidrag till inventarier

Ett årligt anslag för inköp av medier under förutsättning att skolan satsar lika stor andel

Vid behov eventuella lokalinvesterintar

Kompetensutveckling för fokusbiblioktekarien och bibliotekspedagogerna

Implementering av ett nytt kommungemensamt katalogsystem

Nuläge- oktober 2008

Skolorna lämnar in ansökan till 31 oktober

urval under november månad

rekrytering av bibliotekschef

rekrytering av fokusbibliotekarier

Tips finns i boken Skolbiblotek - en pedagogisk resurs i undervisningen
 

Ett låst rum... Politiker om skolbiblioteksverksamhet

Lena Klevenås (mp), kommunfullmäktigeledamot, Alingsås

En av svårigheterna är vem som ska betala skolbibliotekarien, eftersom skrivningarna ligger i Bibliotekslagen, inte Skollagen.

Vad ska skolbibliotekariens uppgift bestå i i förhållande till lärarnas uppgift?

 

Jonas Ranegård (m), kultur- och fritidsberedningen

Ska vi ha bibliotekarie eller lärare? Ett argument för att ha en lärare är att skolbibliotekarien kan bli en allt för "udda fågel".

Tror att skrivningarna kommer att flyttas

Ibland fokuserar vi för mycket på lokalen och personalen och för lite på böcker. Han skulle önska att man fokuserar mer på att lära barnen att läsa än att lära dem söka bland informationen.

 

Johan Carlsson (s), Utbildningsgruppen, GR Utbildning

Allas lika möjlighet till kunskap och bildning. Många olika faktorer samspelar. Vilhelm Moberg ville läsa böcker och skickade efter vandringsbiblioteket från Stockholm. Berättelser ur min levnad. Samspel mellan skolbibliotek och politiker. Det handlar om engagemang. Läslustan är viktig - att locka fram den. Det tredje är organisationen, var är det placerat, hur har man anställt.

 

Helene Odenljung (fp), ordf. i Utbildningsgruppen, GR Utbildning

Man vill höja skolbibliotekens status och det är därför man vill få över skrivningen till Skollagen.

Vi måste se till att bibliotekens böcker är ute och rör på sig. Böckerna måste vara utlånade, och det ofta.

 

Diskussion

Är det ett problem att elever kommer och lånar böcker på kommun-/folkbiblioteken?

Om man skriver över till skollagen, vem ska bekosta det? Fp svarar att förhöjda krav bör åtföljas av höjda statsbidrag.

Mer pengar är inte avgörande utan en fråga om prioriteringar säger Lena Klevenås. Borås har inte mer pengar än Alingsås, men betydligt fler skolbibliotek.

Fråga till moderaterna: Varför vill ni inte ha en skolbibliotekslag? De vill hellre att man formulerar mål och så får det vara upp till varje kommun att lösa hur. Det finns en risk för att det blir en felfokusering. Kommentar kring att inte ställa verksamheter mot varandra: det är det som är politikens ansvar. Den uppgiften kan de inte svära sig fria ifrån. Någon måste göra den prioriteringen och i vårt samhälle har det blivit politikerna.

Det är svårt att hitta en så bra definition i en lagtext så att det kan möta både en stor kommun som Göteborg och en liten kommun som Krokom i Jämtland.

Hur kommer det sig att flera av er ser det som att det bara är läsning av skönlitteratur som ska vara tyngdpunkten? Hur går det då med informationssökningen? S svarar att han håller med. Det han kan se, mer personligen, är att viss information kommer dem till del ändå. Därför måste man pusha boken. Tror du att eleverna kommer att kunna söka i en databas? Nejdå, information är väldigt viktigt, men bokens värde är viktigt. M inser att det finns en större bredd än vad han idag fångat, men är ändå mest orolig för att de inte lär sig läsa ordentligt.

 

 

Ett låst rum.. Skolbiblioteksverksamheten och utbildningsinspekti

Kjell Ahlgren, undervisningsråd vid Statens skolinspektion, Göteborg

 

Vad har skolinspektionen gjort med anledning av bibliotek i skolan?

• 
  
  På de skolor som besökts har också skolbiblioteket besökts


• 
  
  de som ansvarar för biblioteket för biblioteket


• 
  
  rektorer har utfrågats om bibliotekte och bibliotektets roll


• 
  
  motsvarande frågor har också ställt till övriga nivåer


• 
  
  verksamheten har besrkivits i våra rapporter


• 
  
  kommuner och skolor har fått krav påförbättring 

Ytterligare insatser

• 
  
  år 2006 fick vi ett tilläggsuppdrag av regeringen Uppdraget innebar att vi skulle undersöka Skolbibliotekets funktion och deras roll i elevernas lärande.


• 
  
  Samtliga regioner hade inspektörer som samtidigt som de inspekterade skolor ställde fördjupningsfrågor kring bibliotek och bilbioteksverksamheten.

I grundskoleförodrningen finns en händvisnign till bibliotekslagen och bestämmelser om skolbibliotek

kommunen ansvarar för att det finns skolbibliotek

skolb ska främja språkutveckling, stimulera läsintresse och tillgodose material

särskilt stödja elever med funktionshinder och annat modersmål än svenska.

 

Skolverkets rapport 288 s 192

Skolverkets skolbiblioteksdefinition

I rapporten "Skolverkets lägesbedömning 2006" har skolbiblioteken fått ett eget kapitel och följande definition av Skolverket: "Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande.

Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övriga utrustning, dels en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service."(Skolverkets lägesbedömning 2006, Rapport 288 2006, s. 192). Med kompetent personal avser Skolverket personal med utbildning för såväl biblioteksverksamhet som pedagogisk verksamhet.  

Vad ser Skolinspektionen:

Skolbiblioteken erbjuder ofta en stimulerande arbetsmiljö, men deras pedagogiska funktion och nyttjandegrad varierar.

Det måste finnas ett samarbete mellan bibliotekarien och övrig personal. Att bara skicka dit elever håller inte. Bibliotekarien måste vara en del av verksamheten och få vara med i planeringen. En av lärartjänsterna kan man mycket väl omvandla till en bibliotekarietjänst och fortfarande utan problem hålla sig till styrdokumenten.

Medier för elever i behov av särskilt stöd finns inte alltid.

Pedagogiska visioner kan finnas, men sällan planer eller utvärderingar.

Kompletterande medieförsörjning kan kompensera brister i tillgängligt skolbibliotek

Vad är det som gör skillnad?

• 
  
  Skolledningen


• 
  
  Skolans syn på kunskap


• 
  
  skolans syn på biblioteket och bibliotekets s status


• 
  
  skolbibliotekets förmåga att marknasföra sig


• 
  
  på vilket sätt bibliotekets personal är kopplade till skolan/folkbiblioteket


• 
  
  vilken typ av teknisk utrustning finns


• 
  
  öppettider


• 
  
  mm

 

kjell.ahlgren@skolinspektionen.se

 

Ett låst rum ...Kan man lära sig genom textflytt och sökslump?

Annika Lantz-Andersson, Institutionen för pedadogik och didaktik (IPD) Enheten för lärande och undervisning, Göteborgs universitet.

 

• 
  
  Vad betyder ny teknologi för lärandet?


• 
  
  Exempel från textflytt och sökslump


• 
  
  teknisk revolution - förändrad kunskapssyn


• 
  
  slutsatser

 

LÄSK

11 klasser, 272 elever, 86 skolbesök 

Elever uppfattar infosökning som en aktivitet som främst sker via datorn

Modal scanning - Multitasking - Zappande

Digital literacy/Media literacy

Är det möjligt att vara informationskompetent per definition?

Många ungdomar ställs ofta inför situationen att de ska hitta information kring ngt som de kan väldigt lite om. SÅ kan man vara informationskompetens per se?

Slutsatser från LÄSK:

• 
  
  ökad elevaktivitet




• 
  
   svenska skolan har nggn slags uppfattning om att bara det sker aktivitet så sker också lärande. Rörigt och kreativt, har ganska lite att göra med "ordning och reda". Vad händer med de elever som vill visa motstånd: det ena är att man rör sig ännu mer eller att man blir passiv. Skolan är inte en plats där man får sitta och tänka, man ska aktivera sig.


• 
  
  förändrat pedagogiskt arbete




• 
  
  pedagogen kallas gärna handledare. Lärarna uttrycker att det blir problematiskt att hjälpa eleverna i alla deras ämnen, eftersom varje elev ska välja område/ämne själv.


• 
  
  förstärkning av ett "smalt textbegrepp"




• 
  
  Bilderna blir ofta dekoration eller utfyllnad. Däremot är det mågna elever som pratar ingående kring bilderna de ser, men de blir inte med i slutprodukten.


• 
  
   Uppgiftscentrering och faktasökning




• 
  
  eleverna förutsätter att det finns rätta svar. Inga varför-frågor ställs. Områden a eleverna väljer, såsom kärlek, blir för komplicerade att hitta rätta svar på...


• 
  
  Sökslump




• 
  
  Man får för många svar och chansar...


• 
  
  Man ändrar sitt syfte och sina frågor så de passar sökträffarna


• 
  
  Textflytt




• 
  
  klipper och klistrar


• 
  
  Information via webben¨




• 
  
  Sullivan & Scott


• 
  
  Kopiering kan vara produktiv för elevernas lärande Ingrid Rasmussen


• 
  
  Evolution/Revolution




• 
  
  stor del av vår kunskap ligger i vår hantering av våra verktyg


• 
  
  Kunskapssyn

Kunskap och människans redskap, Roger Säljö

Redovisningssamhället,

när saker blir för komplexa då börjar man mäta - rangordna - "trust the numbers"

Eleverna strategier, mantrat "inte skriva av" - ingen vet varför... Vad gör man? Man flyttar texten och tar bort ord. Man tar bort ord man förstår, men behåller de man inte förstår eftersom inte kan ersätta dem med ngt.

Globaliseringsprocessen har gjort att kunskapsteori har blivit tolkningsteori. Att veta hur man kan använda sig av infromationen och kunskapen

En del aktiviteter förändras med ny teknologi. men många grundläggande saker kvarstår.

 

 

Ett låst rum med stängda böcker? Om rätten att bli litterat och l

Bo Sundblad, läsforskare, Stockholms universitet

 

Läsning är inte avläsning av bokstav för bokstav utan en förståelseupplevelse. Som exempel: Einlgt en enlgestk udrneöksnnig...

Människan råkar vara född att lära. Alla människor i vårt land behöver kunna läsa beroende på vår extrema skriftstpråkighet. Talspråksbaserat talspråk, skriftspråksbaserade talspråk. Det bästa stället att studera det talade skriftspråket studerar man bäst på nyheterna på teve. En stor del av befolkningen förstår inte det språket. 

Inlån av skriftspråk. Ett typiskt sådant är att man gör citat-tecken i luften med sna händer. För att man ska förstå vad det betyder måste man ha insikt i skriftstpråket. 

Undervisningsspråket i Sverige är skriftspråksbaserat talspråk. 

Hur tänkandet förändras. Nästan alla som tar upp det hänvisar tll en klassisk studie. Fredrk Lindström tar upp detta och redovisar denna klassiska studie. Den gjordes i Sovjetunionen i Uzbekistan - man drar igång ett stort alfabetiseringsprojekt. Den som rapporterade studien hette Gloria. Den som drog upp den teoretiska delen av studien var Vygotskij. Man ställde ett antal frågor till de som inte hade blivit läsande och till ett antal som blivit läsande. En av frågorna är att de visar en bild på en yxa, en kratta, en timmerstock och en såg. Man frågas om att en ska bort. Man förtydligar också genom att fråga om man kan ta bort timmerstocken. De som inte är alfabetiserade säger blankt nej. Efter alfabetiseringen svarade de att det är möjligt att ta bort timmerstocken. Kulturella artefakter. Avarter av mänsklig kultur. Djävla påhitt...

I skolan arbetar vi oerhört mycket till att få eleverna att förstå till exempel vad kraft är i NO, makt (som abstraktion) i SO, vikingatiden.

Att odla bomull i Uzbekistan kontra att odla i det kalla och fuktiga England... Före alfabetiseringen sade uzbekistanierna att de nte visste eftersom de aldirg varit där. Det är eegentligen det mest logiksa svaret, men vi tänker svara - det går inte det är för kallt och fuktigt i England. Trots att vi inte varit både i Uzbekistan och England drar vi slutsatser utifrån hypoteser.

Frikoppla ditt tänkande från din konkreta erfarenhet.  

Hur skilcklig en lärae än är kan den inte bygga upp det skriftspråkliga språket hos eleven utan att de får läsa. Den enklaste vägen är att läsa skönlitteratur. Vad är det som karakteriserar skönlitterär läsning? Jo, att skapa bilder inne i huvudet. Får du chansen att läsa skönlitterära böcker av god karaktär (god kraktär: skapar bilder). Tyst läsning går inte att tvinga fram. Om en elev som inte kommit dit i sin läsupplevelse tvingas att läsa tyst är risken att man hämmas. M

Möjligheten att identifiera sig med karaktärerna i boken fungerar inte lika bra när du ser en film.

Skönlitterär läsning ger dig möjligheten att leva dig in i en annan värld att vara delaktig i andras situationer. Det är ingen idé att arbeta med kritiskt tänkande innan man har lärt sig att kunna se saker i olika perspektiv. Om du inte läser skönlitteratur hemma också får du inte den mängd text som du behöver.

Nya Läsutvecklingsschemat; en stor korrelation mellan ickeläsande och antalet icke godkända betyg. Samma sak gäller mellan goda läsare och antalet höga betyg.

 

Ett låst rum med stängda böcker? Bildning, bibliotek och nyckelko

Sven-Eric Liedman, professor i idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet

 

Vår kunskap har med vårt liv att göra. Livet är en läroprocess. Man är läraktig hela livet på olika sätt. Det livslånga lärandet. Uttryck som egentligen finns redan hos Commenius. Bildning - en fråga om att man i sitt lärande har en förmåga att reflektera, relatera... Kan innebära ett slags kultuvering av vårt känsloliv - tex konsten

 

Allt vad vi kan samspelar med glömskan. Vi måste har förmågan att glömma. Glömskan är kunskapens bästa vän. Minne och fantasi är mycket nära sammankopplat. Minnen hålls vid liv av fantasin, men fantasin förvränger det också. Förmågan att skriva, nedteckna något är ett sätt att övervinna minnets begränsningar. Sriften avlastar minnet. I minne: poängen är att man inte behöver minnas det (som minnessiffran i en algoritm) Böcker, bibliotek blir en oändlig resurs för minnet. Det viktigaste av allt är att vi vet att det finns där. Bibliotekens utvekcling ligger nära läsandets utvecling. Från början bara till för ett fåtal, men så småninom skolan/kyrkan spred det till alla. Skolbbliotek har funnits i exklusiva skolor lika länge som dessa skolor funnits. Biblioteket i Alexandria var också en skola.

 

Äntligen ska skolbiblioteken bli obligatoriska??? (Här blir jag nyfiken - var kommer den informationen ifrån?)

 

Ett skolbibliotek får inte uppfattas bara funktionellt. Det finns oerhört starka krafter som säger att tex skolbibliotek bara ska uppfattas funktionellt. Gymnasiereformen; den framstår endast som en väg fram mot yrkeslivet. Viktigt att se skolan som en del av livet, inte bara en färd fram till det viktiga... En barn- och kunskapsfientlig inställning. Det funktionalistiska synsättet.

 

EU:s nyckelkompetenser. Rekommendationer, men Sverige brukar försöka följa dem.

 

1. 
   
   Behärska modersmålet
   
   
2. 
   
   Främmande språk
   
   
3. 
   
   Matematik, Naturvetenskap, Teknologi
   
   
4. 
   
   Digital kompetens, databaser,
   
   
5. 
   
   Lära att lära
   
   
6. 
   
   Social, medborgerlig kompetens
   
   
7. 
   
   Initiativkraft och entreprenörsskap
   
   
8. 
   
   Kulturell medvetenhet, kulturella utrycksformer

 

Kunskaper, färdigheter, attityder

 

Lära att lära

Nyckeln för kunskap och bildning. Det väsentligaste är att utifrån kunna se sitt lärande. 

När den ska förklaras blir det gärna; studieteknik, att känna sina svaga och starka sidor. Nödvändiga och grundläggande teknikaliteter. Borde röra sig kring att tänka kring själva tänkandet. Tyvärr har det blivit ngt som man ska kunna kvantifiera. Det är som en pest som går över utbildningsvärlden att vi ska kunna kvantifiera allting. Kvantifierandet gör också att tolkningen av EU:s nyckelkompetenser blir begränsat.

 

Man överlåter ingenting till det sunda mänskliga omdömet utan reducerar det till något man kan sätta siffror på!

 

Skola och skolbibliotek blir tolkat endast som funktioner, men de kan inte friskrivas från resten.

 

Dewey: livet finns i alla mänskliga verksamheter. Man kan inte se ngt som enbart förberedelse för ngt annat.

 

 

 

 

Testar

Piccadilly cirkus

Sarastro restaurang, london

Sarastro är den restaurang som vi kommer att äta på när vi i januari besöker BETT-mässan i London. Vi var där i onsdags kväll för att kolla in miljön och maten och för att prata med personalen kring hur arrangemanget skulle se ut. Den ligger i Covent Garden och det gick alldeles utmärkt att promenera dit från hotellet. Bilden beskriver endast lite av hur det ser ut där inne. Restaruangen är uppbyggd så den liknar en teater. Den är avlång med ett långbord i mitten. Mitt fram finns en balkong som i det närmaste ser ut som en tron. Utefter sidorna en halvtrappa upp finns det en mängd små balkonger där det är dukat för mellan fyra och tolv personer. Den tar sammanlagt 300 gäster vilket innebär att vi kommer att fylla den till långt över hälften. Som det är just nu är vi ca 190 personer som ska äta där den 14 januari 2009. Vi kommer att få äta en meny med förrätt, huvudrätt och efterrätt. Förrätten och efterrätten är bestämd i förväg och till huvudrätt kommer man att kunna välja mellan 3 olika rätter. Valet kommer man att göra innan, hemma i Sverige.

Vi kände oss väldigt nöjda med hela arrangemanget, maten var bra, servicen god och miljön annorlunda och spännande. Man spelade dessutom klassisk musik hela kvällen vilket var ett annorlunda inslag.

Titti