Riktig lärare med social feber?

Cirka en timme innan jag gick på jullov så steg febern..., nej, inte resfebern eller malariafebern utan febern... vanlig förkylningsfeber... ni vet den där som bara riktiga lärare får... på loven - aldrig under teminstid... en timme innan ledigheten... konstigt, jo det kan tyckas... men i lärarvärlden helt normalt?! Jo, men kanske är det det som egentligen är det som gör oss till "riktiga" lärare? Att vi är så engagerade att vi inte har tid att vara sjuka mer än på loven... och att det är därför som vi har så många... och, enligt många..., långa... lov?! Eller är det mer som jag kanske, tyvärr, vill tolka mig själv, mer så att jag inte har ro att vara sjuk mer än på loven? Jag kanske missar något viktigt... något som krävt just min närvaro? Så... egentligen är det den "sociala febern" som stigit...

Nåja, bara den går över innan nästa sociala fenomen... Kanarieöarna en vecka... med släkten... all inclusive... underbart!

Ny diskkrasch = magsår?

Ersatte den kraschade disken med en tillfällig, klen variant som fungerade långsamt, men fin-fint... tills det skulle bytas till den nya, stora, tuffa disken... så 4-5 timmars arbete är borta... och jag som hade så gott om tid... :-(

Magsåret är ytterst nära nu!

För vems skull?

För vems skull sitter jag här i Stockholm en hel dag med föreläsningar/diskussioner kring läs- och skrivsvårigheter? För min skull? Skolans? Chefens? Sveriges? Världens?

För vems skull ska jag ägna mig åt en massa läshastighets-, ordkedje-, läsförmåge- och skrivtest? För min skull? Skolans? Chefens? Sveriges? Världens?

För vems skull vill vi mäta dessa kunskaper och fördigheter? För min skull? Skolans? Chefens? Sveriges? Världens?

Jag sitter här i Stockholm för min skull. Jag vill lära mig om läs- och skrivfärdigheter respektive -svårigheter för att kunna känna en större tillfredställelse och trygghet i mitt yrkesutövande. Jag vet inte om och i så fall hur mycket jag vill ägna mig åt tester. För vad vill jag med dom, på vilket sätt kommer dom att stärka mig? Vad ger de mig för fortsatta verktyg? Det vill jag först få klart för mig, gärna i diskussioner med andra.

Så jag gör det för min skull, kanske också för skolans skull, inte alls för chefen, men för Sveriges och världens...? Den som däremot måste vara i fokus har jag ännu inte nämnt...

Det är i slutänden för elevens skull! SÅ den viktigaste funderingen måste därför vara hur tester och deras resultat kommer att påverka eleven. Hur kommer elevens lärande att förändras med hjälp av/på grund av dom? Astrid Kratz betonade under föreläsningen idag att vi måste fundera över vår människosyn, kunskapssyn, syn på lärande och våra arbetssätt. Kanske måste vi pedagoger ha diskussioner kring vilka utgångspunkter vi har?

Grått och trist och blött ...

...var det i morse när jag tog mig till Göteborgs central. I pressbyrån var det så lång kö att vi hoppade över kaffet och mackan. Tog igen det senare i X2000:s bistro som i de nya tågen består av en bisarr inredning i rött skinn...!

Stockholm var inte så mycket roligare. Grått, inte lika blött, men...

Visar sig att vi hamnat i fel grupp på föreläsningen, jag är trött och slö, och sitter nu och leker vid datorn istället för att lyssna ordentligt... Grått och... Lunchen senarelagd och jag är redan hungrig - tur att jag tog en macka i cafeterian, köpte en banan också...

Kommunikation - hur långt räcker det?

Akkep skriver i en kommentar att det viktigaste (om jag förstår det rätt?) inte är kunskap utan kommunikation - och nu hårdrar jag det lite. Visst jag håller med om det, kommunikation överbrygger det mesta, men precis som Akkep uttrycker så måste det till en viss grundkunskap, tex pedagogutbildning.

Men jag tror att det också är viktigt att fundera på hur och vad vi menar med kommunikation. Hur många parter måste finnas? Vilka intressen får "kommuniceras"? Hur bereder vi plats för allas funderingar? Innebär kravet på kommunikation snarare ett krav hos våra IT-pedagoger att de ska ha en viss karaktär, en färdighet, en öppenhet..., än krav på kunskap? Hur ser vi till att alla IT-pedagoger har "rätt" kommunikativa förmåga? Missförstå mig inte, jag är en stor förespråkare av kommunikation, men hur gör vi?

Nu ska jag iväg till ett mycket spännande forum för kommunikation, nämligen en träff med "tanterna" i radhusområdet. Det brukar vankas mat och vin... och massor av skvaller!

IT-pedagog - för och i framtiden?

Har tillsammans med kollegor i IT-pedagogutbildning funderat över vad en IT-pedagog fyller för syfte och vilka arbetsuppgifterna därför bör vara. Pekka skriver att IT-pedagogens viktigaste egenskap är "att kunna ta reda på det man inte kan från början" och det tror jag är den enda möjligheten. Att tro att vi ska kunna ligga steget före eleverna i kunskap om olika program och användningsområden tror jag är att sikta för högt. Däremot måste vi ha förmågan att lära oss nya program och vara öppna för det som kommer. En annan viktig aspekt som Pekka tar upp är att vi måste finnas med i verksamheten för att se hur "verkligheten" ser ut. Jag tror också att vi måste ha visioner och idéer om de positiva möjligheter som finns med IKT, men också insikt i de problem och hinder som finns.

Jag håller också med Kari om att IT-pedagoger bör fungera som informatörer och konsultmen INTE som tekniker. Att vi ska finnas med vid inköp och planering av hur tekniken ska användas ser jag som självklart.

Jag anser också att IT-pedagoger bör ha en viss kunskap i specialpedagogik för att vara öppen för och se möjligheter där tekniken kan underlätta och stödja för att lyfta fram elevens kompetenser.

Hårddiskkrasch = livskris?

Jag måste nog gå på datoravvänjningskurs. Nu har min hemdator haft kraschad hårddisk i flera dagar och abstinensen är på topp. Har inget MSN, kan inte kolla mina mejl... hur ska jag klara mig!? Naturligtvis är det värsta tänkbara tillfälle för en krasch; fyra kurser ska avslutas innan jag går på semester nästa fredag. Alla fyra kräver dator. Paniken stiger!

Lärande - bara i skolan?

Sker lärande bara i skolan? Sker det även på andra platser? Är det överhuvudtaget platsbundet? Sker det ens mest i skolan? Är livet utanför skolans väggar mer avgörande än livet innanför? Vad avgör och hur ser vi när lärande sker? Om nu inte det mesta lärandet sker i skolan, varför ska vi då ha den kvar? Är det inte en väldigt dyr och resursslösande verksamhet om där inte sker det lärande vi söker? Om det sker på andra arenor? Roger Säljö skriver i sin nya bok Lärande och kulturella redskap (Norstedts akademiska förlag 2005) att det är viktigt att kunna skilja på lärande och undervisning. Hänger svenska skolan inte med, försöker vi fortfarande undervisa när eleverna kräver lärande, eller vem ställer kraven, hur formuleras de, vad betyder de?

En annan tanke som Säljö poängterar är att lärande, trots att det ofta formuleras som någonting positivt, också kan vara negativt och användas till, både för samhället och individen, destruktiva beteenden. Som exempel nämner han bl a kriminella gäng och maffiamiljöer. Här tänker jag att vi måste vara mer medvetna om detta - hur gör vi för att huvudsakligen skapa möjligheter för ett gott lärande? Kan vi styra de valen eller sker det utanför vår påverkan? Ska lärandet tillbaka till skolan eller ska skolan ut till lärandet eller ska de bli en del av varandra för att på så sätt bli en helhet?

Mängder av frågor, knappast några svar...

Grupparbete på distans

Har precis avslutat ett grupparbete på distans. Vi är fyra stycken i gruppen och bor på olika ställen i landet. Till en början förde vi diskussioner via MSN
http://www.microsoft.com/downloads/details.aspx?FamilyID=0b88ccbf-4c52-4347-aa71-87184a13ac1c&displaylang=sv
där vi alla deltar i samma konversation. Tyvärr har vi haft en del problem med att vi blir "utkastade" då och då vilket gör att arbetet avbryts och vi måste gå tillbaka och repetera. Nåja, därefter skrev en av oss ett första utkast (MSN:s förmåga att spara historik är ett bra verktyg i det arbetet) och sedan har dokumentet vandrat runt tills vi alla är nöjda. Fungerar fantastiskt smärtfritt med gott resultat. Vi har haft turen att kursen inte är helt nätbaserad utan vi ses då och då. Det innebär att vi vet en del om varandra och att vi har en viss insikt i varandras sätt att tänka och formulera sig. Gruppen har vi haft i snart ett och ett halvt år nu och det är tryggt och bra och inte alls enformigt som man skulle kunna tro. Plattformen som vi egentligen ska använda oss av (Learnloop) är enligt vår uppfattning klumpig och stel och MSN slår den med hästlängder. Alla dokument som ska redovisas lägger vi dock ut på Learnloop. Något vi inte prövat är att ha möten med ljud och bild. Tyvärr tror jag inte att MSN stödjer det för fler än två personer åt gången. Har testat att använda videosamtal, men oftast blir inte bilden så bra och ljudet blir bättre när man stänger av kameran. Ännu bättre ljud tycker jag att det blir genom Skype http://web.skype.com/download.sv.html som jag väl nämnt tidigare.

Med tårar i ögonen...

... tittade jag på ett gäng killar som läste ur sin nya bok Pojkboken. Artikeln finns på http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=40124&a=492309&lid=puff_492304&lpos=lasMer och därifrån kan man sedan titta på när killarna läser upp sina dikter och korta berättelser om sitt liv. Jag missade programmet, Lilla Aktuellt som var i går kväll, men tekniken gör det alltså fullt möjligt för mig att ändå ta del av det så här i efterhand. En kurskamrat berättade om det för mig och så gick jag in. Flera av er som läser kommer säkert att gå in och titta ni med ;-)

Tårarna i ögonen kom sig både av killarnas rörande berättelser, men också av deras lite blyga, men mycket stolta uppläsning. Tuffa tonårsgrabbar som bjuder på sitt allra innersta... Kanske kan boken också ge andra tonåringar lite hopp? Uppläsningen gjorde mig stark och hoppfull. Det finns saker vi kan göra - om inte annat hälpa till, stötta och göra möjligt för barns och ungdomars skapande - av böcker, musik, bilder...

Sleepy...

I Partille Tidning kan man idag läsa att kvällspigga elever eller personer som kräver mycket sömn presterar sämre resultat i skolan. De är för trötta för att äta på morgonen och har därför svårt att lära sig något. Efter lunch, som blir första måltid blir de ännu segare och tröttare. Tydligen så är kvällspigga också mer stillasittande, röker och dricker mer alkohol än de morgonpigga. Är det då kört, hopplöst och förbi för dem som kräver mer sömn på morgonen än vad dagens samhälle kräver? Nejdå, man behöver "bara" vänja sig vid att gå och lägga sig tidigare och om skolan dessutom serverar frukost så är problemet löst. Tror ni att jag också är välkommen?
Mjölkfrämjandet har en mat- och sömnskola ( länk en bit ner på sidan): http://www.mjolkframjandet.se/www/mf.nsf/fsPage?OpenPage

Nu ska jag göra mig i ordning för att åka till jobbet... ska försöka få i mig lite frukost också... annars får det bli kaffe i form av wienermelange när jag väl är där... det mättar ganska bra... och så piggnar man till av koffeinet...

Bloggande - bara för ungdomar?

Är bloggande bland vuxna bara att flämtande och med ett ansträngt simsätt försöka hålla sig flytande i ett hav fullt av bloggsimkunniga ungdomar?

Bloggande är ju ingenting nytt bland våra ungdomar (eller bland många betydligt mer alerta vuxna än jag själv). Vad är till exempel Lunarstorm om inte en plats för bloggande? Vad har då bloggandet för funktion och vad kan det ge för möjligheter till skolan och lärandet där?

Kan det tillföra något? Kan det fungera som forum för reflektion? Kan det faktum att det faktiskt blir tillgängligt för "hela" världen sporra och stimulera till aktivitet- eller är det bara otäckt och skrämmande? Är jag för optimistisk - går jag för fort fram? Kanske hör det, som många anser om Lunarstorm, inte alls hemma i skolan? Är det något som vi istället ska försöka hitta vägar att förhindra, att stoppa, att blockera?

Internet - mitt i vardagsrummet?

Kan man tillbringa hela sitt liv på Internet och finns man då verkligen på riktigt? Känns som om jag den senaste veckan mest tillbringat min tid ute in cyberspace och att jag endast korta stunder landat i verkligheten... Men så när jag tänker efter så är det nog mest "kring" Internet och inte absolut "ute på" Internet jag befunnit mig. Med trådlöst och bärbar dator finns det liksom med mig direkt i det fyssika rummet och gör sig då och då påminnt, genom mejl, msn, skype eller så är det jag som måste ha svar på någon fråga som endast Internet kan lösa och så mamma då om uppkopplingen inte skulle fungera. Hon vet fortfarande nästan allt!

Mycket tid har jag ägnat åt podcasting och har börjat prenumerera på alla möjliga kanaler och program. Det nya för idag är då Blogg. Fast helt nytt är det ju inte egentligen varken för mig eller för andra. Dagbok har jag försökt skriva förr, men det brukar falla på att jag alltför snabbt tappar intresset och efter en tid känns de så pinsamma att de åkt i strimlaren eller brännts upp i någon grill...

Ska under eftermiddagen försöka fundera ut vad jag/skolan/världen egentligen kan ha för nytta av att använda sig av bloggar, förutom att det är spännande att läsa andras tankar och funderingar.

Blogg från förr

Inklipp från min BLOGG från IT-pedagogutbildningen:
____________________________________________

18/11

Podcasting - en helt ny värld öppnar sig! I måndags var jag och Arto från jobbet på en workshop i Skolutvecklingsenhetens regi och fick testa på att göra en radiosändning som vi sedan lade ut på Internet. Det var fantasiskt roligt! Vi har planer på att låta de elever som Arto är mentor för få pröva på att göra några sändningar i det som vi kallar Kärraradio: http://www.podradio.nu/item/view/2238/ Vi använde oss av en sida som heter http://www.podradio.nu/ Det kändes ganska enkelt och kan nog bli en hit tror jag. För att hantera ljudfilerna använde vi oss av programmet Audacity http://audacity.sourceforge.net/download/

En annan sida av podcasting är ju den suveräna möjligheten att kunna prenumerera på program och sedan ladda ner dem till sin mp3-spelare (företrädesvis iPod, men det går bra med vanlig mp3 också). Här ser jag också stora möjligheter i skolan. Hittade till exempel nyheter om Sverige på engelska. Ger ju språklärarna stora möjligheter att öva eleverna på sådant som är aktuellt och nära. Vetenskapsradion sänder nyheter varje dag... NO? P1 har filosofiska program ... SV-SO? Har också en prenumeration på BBC:s Today. Kanon för engelskan! Finns ju

mängder av användningsområden bara av själva fenomenet podcasting... Jämfört med att sätta på radion direkt och lyssna så ger det ju läraren möjligheten att vara väl förberedd, varför inte ha förberedda frågor, använda som introduktion till debatter eller reflektioner kring olika fenomen, processer... you name it?
_____________________________________________________________

13/11

Det är inte alltid som tekniken får en att bli glad. Har under helgen testat en ny digitalkamera som vi köpt in på skolan. Bilderna blir jättefina och det går även att ta små filmsnuttar med den. De får en bra bild och ljudet funkar... Men så uppstår problem när jag skulle leka lite med Microsofts Moviemaker och Producer... Filmformatet .MOV fungerar inte mot de programmen - att man inte blir galen! Så nu är vi på jakt efter en möjlighet att spara om filerna i ett annat format... får se hur lång tid det tar... tid som man inte har...

Men visst är tekniken också fantastisk. Igår kväll chattade jag, över MSN, med en kurskamrat i Stockholm och av någon outgrundlig anledning var vi tvungna att få veta skillnaden på frukt, bär och grönsaker. Man använder ju ofta de begreppen omlott. Då gick jag till NE.se (har en prenumeration där) och jag kunde, genom att klippa och klistra, visa min kamrat vad uppslagsverket sa och däremellan diskuterade vi kring de slutsatser vi drog. Fantastiska verktyg! (Tyvärr blev dock begrepps-uppfattningen ännu mer förvirrad än tidigare, men det är ju inte teknikens fel!)
_____________________________________________________________

11/11

Sitter på kurs i Stockholm. Brukar övernatta på STF:s vandrarhem Fridhemsplan. Ligger bra till eftersom det är gångavstånd till Lärarhögskolan. Vi uppskattar också att vi har TV på rummet, men ännu bättre är att det finns uppkoppling mot Internet. Så igår kväll pratade jag, via MSN, med båda mina barn, min man och min svärmor hemma. Vi hade både ljud och bild igång så jag kunde visa hur vårt rum såg ut också. Senare på kvällen testade jag och min man att prata över Skype. Det var ett fantastiskt ljud, precis som om han fanns med mig i rummet... Häftigt!
_____________________________________________________________

10/11

Tisdagen med föreläsning kändes mycket positiv. Bo Dahlbom var intressant att lyssna på och jag känner mig både nyfiken och skrämd inför den framtid han målar upp. Har inte hunnit läsa mer än första kapitlet i hans bok, men ska helt klart ge mig på resten också. Tankar som dyker upp är att vi som pedagoger måste ta vårt ansvar och försöka följa med i utvecklingen framåt och kanske till och med påverka den?