onsdag, mars 25, 2009

Lärande samtal

Spelregler


alla måste bidra

tydliga ramar (lokal tid, deltagare, ledareuppdrag)

pratar om oss: jag och vi inte dom eller man

 

Att leda lärande samtal


ledare med legitimitet att ställa frågor

uppdrag att fördjupa samtalet

kräver tankerspekt

alternera mellan närhet och distans

fokusera på förutbestämd rubrik

fokusera på olikheter

En god samtalsledare


ställer korta frågor

st'ller en fråga i taget

förhör inte

inväntar svar

ställer frågor som inte behöver förklaras

anvädner frågeorden Vad? och Hur? mer än Varför?

Deltagare


ställer "nyfikenhetsfrågor"

Deltar aktivt - lyssna

tankerespekt - allas tankar är lika värda

reflekterande - bjuda motstånd

att inte förstå i första stund

Reflektör


Iakttar och reflekterar utifrån

    både form och innehåll

Sammanfattar samtalet utifrån både

    inenhåll och form

Analyserar utifrån frågor som

    Hur förlöpte samtalet?

    Vilka olikheter kom fram?

Från Didaskalos till digitaliserat lärande. Tankar och teorier om


Thomas Kroksmark



Bok: Didaskalos

 

Didactica Magna - Comenius


"Jag undervisar i engelska - Jag undervisar barn"

Sverige - ett folkbildningsland, en skola för alla

 

Lärarutbildningen 1827, Tegnér

Folkskolan 1842, alla barn fanns i skolan 1913

Folkhögskolan 1868

Folkbiblioteket 1891, Dicksonska folkbiblioteket

Folkets hus

Nykterhetsrörelsen

Frikyrkorörelsen

Fackföreningsrörelsen

Grundskolan

Obligatorisk 1-19-skola

 

60% av alla 1-åringar finns i förskolan

96-98 % börjar gymnasieskolan, 60 % är meriterade för vidareutbildning

 

I Sverige har vi ett kollektivt intresse för varandra.

Didaktiken


Vi är alla olika

Lärande är det gemensamma för alla lärargrupper

Vad? Hur? Varför?


Digitaliserat lärande


Kunskapssamhället

Konkurrenssamhället

Mångkulturalitet

Digitalisering

Globalisering

Googlisering

Målstyrning

Kvalitetssäkring

Evidensbaserat lärande

 

Lärande via datorspel

Lärande via blogg


Lära via Google

Föreställningskartor

Tankerespekt. Viktigt att deltagarna får fundera över varför de är här, vilka förväntingar man har, vad ens utgångspunkt är

 

Vad handlar detta om, vad går det ut på?
Vad krävs av mig, dig, oss då?


Föreställningskarta

en föreställningskarata bidrar till att synliggöra en individs förståelse

 

Frågeställning: Ta fram era tankar och lärdomar från denna fas

 

Metod:

varje deltagare tar fram ett antal centrala begrepp/ord kring området/temat

Varje nyckelor/begrepp skrivs på en post-it lapp

Nästa steg är att placera ut lapparna på ett blädderblockspapper, som ger gott om utrymme att skriva på

 

Två och två. Börja enskilt,  var och en får tankerespekt - punkta upp dina centrala begrepp i lugn och ro. När båda är klara, väljer ni vem som börjar intervjua. En karta i taget - låt det ta tid.

 

Varför kan ställa till det...

När vi ställer varför-frågor finns det nen risk att den som intevjuas knner sig ifrågasatt. Ofta kan dessa frågor ersättas med andra, tex:

Hur kommer det sig, Vad beror det på, tror du?

 

Använd den intervjuades egna ord så mycket som möjligt när du skriver ner förtydliganden av lapparna.

 

Den som intervjuas ska ha mäjlighet att följa med i sina tankar för att kunna se samband och kunna gruppera.

 

Att ställa förståelsefördjupande frågor:

utgå inte från att du förstår vad den andre menar, tillåt dig att inte förstå

det finns ofta flera olika sätt att förstå ett och samma fenomen

 

Att gå igenom kartan i sin heljet när alla delar behandlats

 

Ge varandra tid att tänka!

Ha inte för bråttom, det gör inget om det blir tyst en stund

 

Att vara på samma möte, på samma "våglängd": A-S-K: Arbetsinriktade, Sociala, Kunskapsfördjupande. Hur får jag till det att alla känner att man är på samma möte. Ha samma utgångspunkt

 

tisdag, mars 24, 2009

PBS-konferens Bålsta mars 2009


En tillbakablick...


Örebro 2004

Karlstad 2005

Skövde 2006

Bålsta 2007

Bålsta 2008

Bålsta 2009

Ledningen av PBS nätverket


Gun-Britt - ansvarar för nätverksträffarna samt hemsida

Hans-Åke - ansvarar för forskningen och är vetenskaplig ledare

Monica - ansvarar för att det ska fungera med utvecklingsinsatserna i kommunerna ekonomi och administration 

Nätverksträff för alla hösten -09 Västerås


Framtida organisation


Utvecklingsfaser (Grainer)


Tillväxt genom kreativitet

Ledarskapskris

Tillväxt genom styrning

Självständighetskris

Tillväxt genom delegering

Kontrollkris

Tillväxt genom samordning

Formalitetskris

Tillväxt genom samarbete

Vad har PBS-nätverket bidragit till sedan förra nätverksträffen




  • Forskning om en vägledande helhetsidé i Göteborg


  • Internationellt



    • Holland


    • Vetenskapliga artiklar, forskarkonferenser


    • Nordiskt och internationellt forskningssamarbete


  • Lärarutbildningen i Karlstad



    • Strukturerade lärande samtal


    • Föreställningskartor


    • Återkoppling på föreställningskartor som grund för lärande samtal i lärgrupper


  • Barnuppropet



    • Varför uppropet? Ett misslyckande får aldrig vara en norm för hur vi ska göra.


    • Det hårdnande offentliga samtalsklimatet


    • FLUM: Fördjupat Lärande och Utveckling genom Medskapande


    • Oenig forskning?



      • Kvalitet som resultat på standardiserade prov


      • Kvalitet som kvaliteter i kunskaper


    • Udda och obetydliga forskare


    • Forskning och politik



      • önskad samhällsutveckling


      • globalt perspektiv


  • Kunskapsbildning: Arbets- och utvecklingsorganisation

Nätverk som utvecklingsstrategi




  • Kunskapande nätverk eller tips-nätverk


  • De som deltar i nätverksträffar är positiva

Den pedagogiska verksamheten 




  • Arbetsorganisation



    • schema


    • arbetslag


    • arbetsplaner


    • tjänstefördelning


  • Utvecklingsorganisation



    • lärgrupper


    • lärledare


    • lärplaner


    • interna nätverk


    • externa nätverk

 















































UtvecklingsorganisationArbetsorganisation
GrundperspektivVisar på behov av utveckling. Drivkraft för utveckling. Förändring. Långsiktighet. Variatione och flerstämmighet som grund för lärande. Dubbel-loopslärande. Ska undanröjas så fort som möjligt så att verksamheten kan fortsätta som förut. Dränerar skolan på energi. Stabilitet. Akut, operativ. Samstämmighet som grund för beslut om gemensamt görande. Singel-loopslärande.
StyrningStyrning av tredje ordningen: gemensam vägledande helhetsidé. Styrning av första ordningen. Övervakning, kontroller, inspektioner. Styrning av andra ordningen: strukturer, planer.
EffektivitetDynamisk effektivitet: utvecklingspotential. Bra system för att upptäcka "problem". Fokuserar det man kan påverka. Gemensamt lörande. Helhetsidé. Genererar nya lärdomar om lärande. Lärande på alla nivåer.Inre effektivitet: Kostnad per meritpoäng. Yttre effektivitet: kundnöjdhet
Utvärdering och uppföljningUnderlag för lärandeUnderlag för kontroll
KvalitetKvaliteter i kunskapsbildningenResultat på standardiserade nationella prov, betyg
ÅterkopplingVilka svårigheter har du mött när du försökt förverkliga skolans bärande pedagogiska helhetsidé?Vad har du gjort för att förverkliga skolans bärande pedagogiska helhetsidé?
LedarskapPlanera och organisera lärande om undervisning och lärande. Visioner, mentala modeller, helhetsidéPlanera och organisera medarbetarnas görande. Strukturer, medarbetarnas handlingsmönster, rycka ut vid enskilda händelser
OrganiseringLärplaner. Lärgrupper. Lärgruppsledare som kommunikatörer av lärgruppernas lärdomarArbetsplaner. Arbetslag. Arbetslagsledare som implementerare av beslut i ledningsgruppen.
MedarbetareMedskapare och huvudaktörer i kunskapsbildnignen om lärande och undervisningUtförare av beslut
LönekriterierBidrar till det gemensamma lärandetElevresultat, meritpoäng...

 

PAEI


Producerare

Administratör

Entreprenör

Integrerare

Alla fyra delarna måste finnas och samverka.