Trestadsssatsningen - förebyggande arbete i fyra Göteborgsskolor 081111
Ulla kungur, samordnare för alkohol- o drogförebyggande arbete i Göteborg
Stockholm, Göteborg och Malmö
- fyra pilotskolor
- generéll skolsatsning
- drogvaneundersökning, alla i år 9 och år 2 på gymnasiet, år 2002 och 2007
Utgångspunkt - hälsofrämjandé åtgärder
Deltagande skolor
glöstorpsskolan
hovåsskolan
tynneredsskolan
burgårdens utbildningscentrum
Pilotprojektens genomförande
- kartläggning och analys
- målformuklering och avgränsgninsar
- val av metoder eller utveckling av metoder
- implementering
- utvärdering av forskare
Fyra hörnstenar för skolans arbete
- meningsfull och strukturerad fritidsverksamhet
- samarbete mellan skola och föräldrar
- socialt och emotionellt lärande och ett gott skolklimat
- elevhälsan (SET, socialt och emotionellt)
Skolors prevention mot alkohol och narkotika SPAN
Knut Sundell, IMS institutet för utveckling av metoder i socialt arbete
begränsningar:
försök- ocoh jämförelseskolor skiljer sig åt från början
går ej att avgöra vad som är verksamt av flera preventiva insatser
PPT kommer senare.
Försöksskolor
Manualbaserade, alla involveras, varaktigt, personal ense om innehållet
Kontrollskolor
ej manualbaserade, speciellt utsedda eller externa organisationer, tidsbegränsat, personalen oense om innehållet
Effektstorlek - ett standardiserat mått för styrkan på en insats
föräldraträning är en bättre metod än skolträning
Risk och skyddsfaktorer:
Föräldrars bjudvanor, kraftig koppling mellan om man får dricka hemma och ifall man varit berusad...
Vissa skillnader till förmån fölr pilot- modellskolorna (ffa skolanpassning/psykisk ohälsa)
tidig debut + låg skolanknytning riskfaktorer
flicka och landsbygd riskfaktorere
många riskfaktorer ökar risken för normbrott
Slutsatser
riskfaktorer är relaterade till normbrott ... och kan därför användas som utgångspunkt för prevention
bättre träffsäkerhet för dem utan riskfaktorere ön för dem med många ... prevention vör däröf riktas mot grupper snarare än enskilda
i huvudsak sammar iskfaktorer för pojkar och flickor ... därför bör preventiva insatser inte skilja flickor och pojkar åt
samma riskfaktorer för olika typer av normbrott ... prevention mot ett normbrott har effekter på andra
under tonåren är normbrott vanliga ... men få utvecklar en livslång problematik
Förändringsarbete/implementering
Tre faktorer för att hjälpa (Green me fl, 2006)
forskning om vad som fungerar
krav på förändring
organisation för att sprida och utbilda
definition implementerign
De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet coh att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.
Tidigare synsätt var att bra metoder sprider sig själva..., men
dåliga metoder sprids på samma sätt som bra
upplysning ingen garanti
utbildning leder bara ibland till förärndring
nya metoder förändras ofta under implementeringen (så att de inte fungerar)
Underlätta implementering
- motivera förändring genom utvärdering
- Börja där förutsättningarna är bäst
- Processperspektiv
- Lokalt ägande av förändringsarbetet
- .
- .
- .
- Forsknign måste översättas - lättförståeligt, tydlig nytta, passa in i verksamheten generellt
- demonstrationsexempel - underlättar förståelse
- ta häsnysn til informella sociala nätverk, individer på andra arbetsplatser kan spela roll
- utvärdera verksamheten lokalt
- tillåt anpassning .- men först efter implementieringen
(innovatörer; nyfikna, inget att förlora, snabba anpassare; inser fördelar, ofta informella ledare, majoriteten; gör som andra gör, "sölkorvarna"; socialt tryck)
Steg vid implementering (Fixsen m fl, 2005)
- inventering av behov (finns ett problem?)
- förankring
- planeirng
- utbidlnign
- handledning när metoden bärjar användas
- säkra metoden vidmakthålls över tid (ev. revidering metod)
Första 5 stegen tar ca 2-4 år
Dodofågelns dom - alla vinner
Metaanalys av psykoterapier
Slutsats = alla psykoterapier r lika bra
Skillnader beror på "generella " faktorer:
klientens förväntningar, verbala förmåga och stresstålighet
Är ifrågasatt
- bygger på ett urval psykoterapier och INTE socialtjänstens klienter
- Jämför i huvudsak KBT-baserad behandling
- Blandar äpplen och päron (skiljer ej mellan olika problem)
Litt. Evidensbaserad praktik i socialt arbete
Litt. Forskare och praktiker om implementering
Den kvalitativa utvärderingen: implementering, spridning och process
Björn Andersson
intervjuer, observationer, dokumentation
Det visar sig att man ganska ofta gör ganska stora avvikelser från programmet och det ger en tveksamhet till visade resultat. Därför har man i det här fallet följt implementeringsarbetet.
Vad har genomförts?
- pedagogisk verksamhet: livskunskap -SET
- föräldrasamarbete: ÖPP
- intern/extern utveckling: utbidlnign, policy
- elevmedverkan : Local Hero, filmprojekt
- elevhälsan: främst gymnasiet
Projektets tillkomst
Organisation
Val av metod
Process
- inititativ MOB hösten 2002
- arbete på lokal nivå - samordnare april 2003
- Lokal handlingsplan - sept 2003
- Urval skolor - okt 2003
- Preliminär projektplan dec 2003
- starta verksamhet?
Planeringstermin vt 2004!
- utbildningsvecka
- innehållslig likhet
- programval: helhet viktigt
Organisation
- beredskap på den enskilda skolan
- organistatoriska skillnader
- intern förankring yttre/stimulans
Styrning
- MOV; lokalt och nationellt
- kontroll nära verksamheten
- diskursiv styrning
Det pedagogska arbetet med livskunskap
- social-emotionell träning
- självkänsla, egna beslut
- sociala relationer
- teman, situationer, enskilt, grupp
- kommunikationsregler: inga sänkningar, passa, lyssna aktivt, inte sprida vidare
Min tanke: varför är detta inte de regler vi alltid utgår ifrån? Skulle inte det stödja vårt arbete, eller finns det hinder i det?
Fyra olika arbetssätt
- alla klassansvariga - SET
- en särskild grupp - SET
- en särskild grupp - egen struktur
- olika program: kurs, mentorstid - SET
Specialkompetens eller allmänkunskap? Vad är livskunskap?
- modell för annan undervisning?
- särskild ämneskunskap
- risken att bli för personlig, det dyker upp svåra situationer där det är viktigt att veta hur man ska hantera dem
- risken att undervisa "som vanligt", som om det vore Hallands åar...
- ommöblering av klassrummet! (Vad säger vår miljö om vilken typ av undervisning som ska ske. Var någonstans finns kunskapen?)
- problemfokusering eller förebyggande? Meningen är att det ska vara förebyggande, men samtidigt så diskuterar man ofta om det som en behandlingsinsats... Den och den klassen behöver...
Min tanke: Leppilampi/Sahlbergs sätt att arbeta medvetet i grupp. Vi borde fundera kring att föra in diskussioner, reflektioner mm i grupp för att utveckla vårt arbete.
Lärare om program i skolan
- positivt med utbildning och material
- viktigt med struktur
- följer "sådär" - vill sätta eget avtryck
- professionell process, viktigt att programmen ger plats för växande
- gör bedömning av lämplighet/situation
Vad tycker eleverna?
- viktiga frågor
- bra regler för kommunikation
- påverkar klassklimat
- kritik av det repetitiva
- kan inte prata fritt
- alltför givna, korrekta svar
- påverkas inte ifråga om alkohol/narkotika
Olika elevgrupper
- samhällsengagemang
- betygsorientering
- egna erfarenheter
- svårigheter med arbetsformen
Föräldraarbetet
- hittar nya former
- spänning mellan drog- och skolfrågor
- skillnader mellan olika föräldrar
Gymnasieskolan
- undervisning eller mentorstid? Hur hitta utrymme?
- teambuilding, enstaka satsningar'skillnade teoretisk eller praktisk inriktning
- elevhälsans involvering, tydligare social profil
Verksamheten präglas av att den sker inom skolan!
- skolan är itne någon neutral arena
- generell intsitution - specifik organisation
- viktigt att kunna växa i program
- skilda elevgrupper påverkas och färhåller sig olika
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar