Ligger halvsjuk och tittar på Axess-tv. Programmet heter Café Einstein, virtuella världar. Datorspel som bygger på simulering stimulerar vårt sätt att tänka och gör att vi kan lära oss nya saker som är omöjligt utan simuleringen. Vårt beteende anpassas hela tiden till tekniken. Vad kommer den att göra med oss och hur kommer det att omskapa samhället? I programmet jämför man virtuella världar med mer traditionell teknik såsom litteraturen.
Se programmet här: Axess-tv
söndag, december 21, 2008
Virtuella världar
onsdag, december 10, 2008
GR Skolbiblioteksnätverk, forts
Viktigt att vi skiljer mellan lärarstudenternas eget användande av biblioteksresurser för sitt lärande och studentens lärande kring hur man kan använda sig av skolbibliotekets resurser i sitt framtida yrke för ett bättre lärande hos eleven.
Utvärdering av "Ett låst rum med stängda böcker". Mest ros. En grupp hjälper Adam att sammanställa färdigt.
Ska vi bjuda in Forum för poesi och prosa till nätverket?
Ska vi göra ngt om informationskompetens till vecka 12? Olof Sundin som forskar kring Wikisar. Vi sparar det till hösten. Känns som att vi vill fokusera på annat nu.
GR Skolbiblioteksnätverk
Boel. Presentation av biblioteket, vill bygga ut barn- och ungdomsdelen. Är anställd av Kultur och fritid - inte av skolorna.
Har öppet 9-12. Servar ett antal skolor. Norra Tjörn. Långekärr, Kållekärr, Häggvalls hage.
Emma-Karin, arbetar på Södra Tjörn. Anställd av skolan som bibliotekarie. Inga skolor på öarna. Klädesholmen har en skola. 15 timmar på en högstadieskola och 5 timmar på låg- och mellanstadieskolorna. Barnbibliotekarie i Skärhamn.
Skolbibliotek i lärarutbildningen. Ann Boglind. Tar upp det som en naturlig del. Finns också en VFU-uppgift. I litteraturkurserna har studenterna ibland fått en specifik biblioteksuppgift. Pågår en stor utredning gällande IT i lärarutbildningen. Mest troligt kommer det att komma in nya delar om informationssökning i utbildningen. Omorganisation inom VFU - fasta praxisseminarier. Ett förslag är att ett borde handla om skolbibliotek och informationssökning. Nu väntar man i första hand på beslut om nya förslaget till lärarutbildning. Alla remissvaren är arkiverade i väntan på det nya. Diskussion om att det borde finnas en obligatorisk uppgift kring tex skolbibliotek och/eller informationssökning. Det ska finnas en länk där man kan ge olika uppdrag. http://www.xjobb.nu/ Studenterna letar på den sidan efter olika ämnen för sina uppsatser. Där skulle man ha möjlighet att få undersökningar kring till exempel skolbibliotek.
måndag, november 24, 2008
Comenius project, KärraRödbo, Göteborg
Christian Fabbi, Italy
Frederica Rossi and Giliola Belli Italy
Nicolette De Gooijer, the Netherlands
Susanne Qval Wold
Andreas Forsberg
Ing-Marie Christenson
Sweden has 24 mobilities, Italy has 20, Holland has 24
The project starts now with a start conference of two days and ends with the reports in the middle of 2010.
The school visits: important to see the whole school day.
Making presentation of the schools in the first morning. , school system, values of working.
Monday to Friday, or maybe Sunday to Sunday because of the values to put everything in each countries context.
Best practice book for teachers and politicans.
For today and for tomorrow we need to plan the visits and make a time schedule, plan the organisation of the visits, find out focus questions connected to title, programme of the visits (big lines, What does the welcoming country do?, economy, eTwinning
Focus:
Inclusive and democratic education
Where is it visible?
- the morning assembly; a period in wich the children discuss what they are going to do or focusing in different topics
- little group activities
- messages between the children, in drawings, texts, art
- assembly before lunch, the children hav the opportunity to share their thoughts
- documentation of process, how and why?
The teachers who are visiting the schools are going to focus on the questions:
-How is the pre-school presented to you?
-What educational practice have you observed and what are your reflections about that?
- What ideas and opinions fo godd practice or improvements based on experiences from the sudy visit, will you express through feedback?
All partners will contribute with:
- showing and present their pre-school
-during stages and visits organize meetings for feedback, discussion and evaluation
-sharing methods and approach of their educational wokr processes.
-to give and recieve feedback from each other in order to increase and improve the quality of education in the preschool.
One question is if it's important to visit the schools of the participants and if it should be the same persons who visit each other? The group thinks it is important because a good relation will help. So if it's possible they want it to be the same persons. For instance, if I visit a school in Holland, the teacher I'm with there will later on come to my school.
Schedule of the visits:
Sunday is a travelling day.
Monday: short presentation of the pre-school and the school system. And after that visit the pre-school. In the afternoon a deeper presentation.
Tuesday to Friday: Observation in the morning or afternoon, and the rest of the day reflection/feedback/writing evaluation.
We had a discussion about how to handle the visits. It's difficult for the school in Holland to take too many visitors in one time because the school is so small.
To visit Italy, the best time is in February-March or November, to Sweden it's February-May or September-November, to Holland it's February-April or In November.
The first visit is to the Netherlands in February 2009; 6 from sWeden and 4 from Italy, then Sweden in May 2009; 9 from Italy and 4 from the Netherlands. After that Italy in November 2009; 6 from Sweden and 4 from the Netherlands, the Netherlands in February 2010; 6 from Sweden and 5 from Italy, to Italy in March 2010 4 people from the Netherlands (open to Sweden as well if there is any money left) and then in Sweden in May in 2010; 5 from the Netherlands
The coordinators will meet in Sweden 2 times and in November 2009 in Italy.
lördag, november 22, 2008
Dags att sammanfatta
Ja, det finns egentligen mycket att säga om den här konferensen och förhoppningsvis kommer det att tränga igenom min febersjuka kropp så småningom. Jag tycker att Christine Henshaw uttryckte det ganska väl när hon tyckte att jag skulle åka på en konferens till eftersom jag "was cheated of this one".
De vi träffat, och Lisa som varit frisk har hunnit med betydligt fler än jag, har varit extremt trevliga. Det gör en glad och positivt inställd till mänskligheten och speciellt till lärare att se och höra så många starka personligheter som är så fantastiskt engagerade i sitt arbete. Det är som jag och min kollega LG brukar säga; vilka krafter det finns!
Frågor som jag och Lisa måste ta tag i efter det här är många. En här hur vi tacklar eTwinning kontra det här, då detta känns som ett bättre upplägg såtillvida att det sträcker sig över längre tid vilket ger större möjligheter till varaktiga kontakter. Som en av deltagarna sade; det känns som om man skaffat sig 50 nya vänner. Man kan maila till vem som helst av dem i morgon och säga - hej, jag var i Elblag... Det är förstås en god grogrund för framtida samarbete.
En annan är hur vi tar hand om alla de erbjudanden om samarbete och speciellt det från "Grow up together-projektet" där vi varit delaktiga i framtagandet.
En tredje är kring det samarbete som vi pratat med en av de danska tjejerna med, gällande nordiska språk och hur vi eventuellt får ihop det med Köpenhamns universitet.
En fjärde kontakt jag fått är med en av de polska tjejerna som jag tror skulle passa perfekt med en av mina arbetskamrater på skolan som var med på eTwinning -konferensen.Det handlar om mänskliga rättigheter osh skulle ju passa som hand i handske för en SO-lärare.
En femte fråga är hur vi ska hantera den kunskap vi fått kring det arbete man gör i Oulo (Uleåborg) i Finland. På flera skolor arbetar man med one-to-one även om man inte kallar det för det. I staden håller man på att utveckla ett arbete kring Smart-touch (som jag skrev om i ett tidigare inlägg)som man också testat i en skola. Vi funderar på att (eventuellt tillsammans med Staffan från Malmö och Roots & Wings/WiMi Network)göra en studieresa till Oulo. Finländarna har överhuvudtaget visat på en fantastisk kunskap kring IT och de har kastat alla våra tankar om den strame och tystlåtne finländaren överbord.
Jag har också pratat med en av de franska koordinatorerna som berättade att han håller påa tt arbeta med att ta fram en plattform i det samhälle där han arbetar och jag har lovat att förse honom med den kunskap vi kan kring det arbetet.
Intressant är också att ta till vara den kunskap som man får kring de olika ländernas skolsystem och hur man tänker kring lärande och lärandesammanhang. Tyvärr har jag ju missat en del pga mitt sängliggande, men en hel del prat med Walesarna har det blivit. De verkar, efter att ha blivit släppta från det engelska systemet, ha strävat alltmer åt det håll som jag känner att vi hade för ett antal år sedan. När finländaren vill diskutera i vilken del av kursplanen vi ska få in de olika momenten tittar walesaren lugnt på oss och säger; det är ju det här som blir kursplanen, det blir mitt och elevernas projekt för året, vår plan... Så kunde jag också arbeta för några år sedan. Målen fanns där, men eftersom jag och eleverna hade den mesta tiden tillsammans så behövde vi inte bestämma exakt när... Jag tänker att vi måste börja titta mycket mer på andra delar av UK än England om vi verkligen vill ha tips på hur en bra skola skulle kunna fungera. Läs mer på L:s blogg
Vi behöver också ta ställning till ur stor del vi ska ta i de eventuella projekt som skolor i Göteborg kommer att bli delaktiga i som utfall av den här konferensen. Det känns som om det vore bra om vi båda skulle följa ett projekt lite närmare så att vi en gång för alla fått känna på ur det skulle kunna fungera.
I övrigt måste nästa resmål bli Wales! I eller utanför tjänsten... Så fantastiska människor! och därefter bär det av till Finland.
fredag, november 21, 2008
Sjuk i Polen
Ligger på ett hotellrum i Polen och tycker synd om mig själv. Missade internationella aftonen igår kväll, men hörde alla glada röster och sångglada människor. Lisa sjöng visst We are all the winners... Omtänksam som hon är kom hon med frukost till mig på rummet. Ska ta det lugnt idag och hoppas på att jag är stark nog för att delta i middagen ikväll.
torsdag, november 20, 2008
Smart touch mobile phone project, Anne Moilanen
Man kan ha bussbiljett på telefonen och när man kliver på bussen så rör man vid ett speciellt ställe och biljetten blir avläst. Man kan ge sitt visitkort till en annan telefon bara egenom att röra vid den.
NFC-projects in school environment
Man skickade ut eleverna på två olika banor. En som man kallade för survivor track. Var finns polisstationen, simhallen, biblioteket? De ska röra vid olika märken på olika ställen. De får också uppgifter som de ska svara på på vägen. Läraren har möjlighet att följa eleverna vid en dator för att se vilka märken de rört.
Närvarosystem. Eleven rör vid ett mörke på katedern när lektionen börjar. Om man inte gjort det blir det markerat frånvaro, om det är försent blir det också markerat i systemet.
Genom att röra vid ett märke på en broschyr, kan de få reda på hemuppgifter, dagens schema
De hade en interaktiv tavla i entrén på skolan. Om eleven rörde vid märket på tavlan, blev telefonen en fjärrkontroll så att de kunde styra innehållet på informationstavlan.
Pedagogiska vinster:
Det stödjer ämnesöverskridande arbete. Uppmuntrar känslan av samhörighet. Man hoppas på att närvarokontrollen förebygger "drop-outs".
Föräldrarna kan få information via en hemsida eller via sms om elevernas närvaro
anne.moilanen@ouka.fl
Man behöver en telefon med NFC Reader
Aberystwyth
Redovisning av Comenius-projekt som man gjort på en skola i staden Aberystwyth.
International Activities:
International Days,
International Evenings
International Calendars en internationell kalender där olika länder representerar en månad var där de har någon typ av nationell helgdag.
International Students
Comenius Projects, is now starting their 4th project.
School project 1999-2002, France and finland
School Development Project 2002-2005, Italy, Malta, Denmark
School Project 2005-2008, Denmark, Ireland, The Czech REpublic, Italy, Turkey
School project 2008-2010,
De har varit på flera Contact Seminars/Preparitory Meetings
Recycling The Travelling Suitcase - Flapjack.
En pingvin-maskot åker runt med en resväska. När resväskan kommer fyller man den med information och prylar från sitt land och sin skola. Man skapade en bok tillsammans som när den var färdig kopierades upp till alla.
Videoconferencing, alla barnen lärde sig Stilla Natt på sitt språk och så skulle de sjunga den tillsammans över Skype. Tyvärr satte brandväggarna på skolan i Wales stopp för det.
Comparing celebrations, man gjorde en bok om firande i olika länder.
International Christmas Tree, man skickade juldekorationer till varandra och skapade en internationell julgran.
Video of Special Days, barnen filmade speciella händelser, till exempel julfirande hemma.
Calendars
Environmental Issues, recycling possibilities. Creating junk models. Energy Saving. Scrapbooks. Pollution in each area. Eco Friendly Schools
Det är viktigt att dela upp ansvaret för de olika delarna mellan partnerskolorna. De hade ansvaret för allt som skulle produseras, såsom trycket av böckerna, en annan skola hade ansvaret för att publicera på hemsidan osv.
Nyaste projektet är My life - our future
Creating recipe books
sharing photograhs of the local landscapes
sharing a day in your life of year 3 using video cameras
making PowerPoint presentations about our schools and towns
videoconferencing at Christmas - sjunga Stilla natt.
Film & Animation
Tim Davies - ICT Advisory Teacher
Film Maiking projects, animation and films
www.taglearning.com Kamera för animering. Kommer att vara 15% på BETT-mässan
Viktigt att man tänker på att det inte är säkert att eleverna vill bli filmade. Man ska aldrig tvinga dem, men man kan uppmuntra. Det är också viktigt att man får godkäönnadne från föräldrarna, både för att filma och för att visa.
Ja, så blev man sjuk också...
Har ont i halsen, rösten är nästan heöt borta, och jag tror jag har feber. Kan det vara den polska luften tro? Nåja, det är bara att bita ihop och le glatt!
onsdag, november 19, 2008
Eventuellt projekt med Danmark
Vi har pratat med en kvinna från Danmark om att evetnuellt starta ett projekt kring de nordiska språken. Det passar so mhand i handske med det som vi tidigare diskuteratmed Köpenhamns universitet. Vi ska diskutera det vidare senare under konferensen. Fyller på i detta inlägg längre fram
Information om Comenius och eTwinning
"We are all citizens of one world, we are all of one blood" Jan Amos Comenius (1592-1670)
Comenius funding:
-School Partnerships
-professional development
-language learning
-mobility
-Hosting an intending teacher as an assistant at no cost to your school
Nästa deadline för Comenius Partnerships är senast 20 februari 2009.
Bi-lateral projects with language focus
Multilateral partnerships, minst tre skolor från tre olika länder, försök att använda främmande språk+ CLIL (Content and Language Integrated Learning) om det är möjligt. Ett av huvudsyftena är att lärare och elever åker till varandra, man rekommenderar dock att eleverna är minst 12 år gamla.
Det är inte meningen att det ska bli något extra utan det är bra om man försöker hålla sig inom kursplanen.
The life cycle of a partnership (2 years):
1. Submission of grant applications
2. assessment of proposals
3. selection results
4. contractingn phase
5. Eligibly period for activities
6. ongoging monitoring activity
7. submission of progress report
8. submission of final report
Partner finding:
eTwinning portal register www.etwinning.net
global gateway www.globalgateway.org.uk
partbase partbase.programkontoret.se
eTwinning
Positivt är att det är gratis, lätt och flexibelt
Om man inte vet vad man ska starta med för typ av projekt kan man använda sig av eTwinnings projektkit.
Allmänt om Roots and Wings/WiMi
Man behöver vara minst tre länder för att starta ett projekt, helst fem för att det inte ska falla om någon/några faller ur. Vi funderar på att försöka bli en sjätte partner i ett elelr två projekt som vi sedan kan ta hem och lägga fram som förslag till lärare i Göteborg.
Gerard McHugh
Director, Dublin West Education Centre
PPT kommer senare
Internet gör livet till ett ständigt pågående samarbete. Ungdomar idag är aktiva kreatörer medan deras föräldrar var konsumenter.
talkingitglobal.org
www.43things.com
ocw.mit.edu
www.fis.ie
talaght4kids.ie
Några gemensamma frågeställningar mellan europeiska länder är till exempel integration av internationella elever och inkludering för elever i behov av särskilt stöd.
The Human Face of Digital Learning
Wide Minds Network Conference and Training
(Education and Culture - Life Long Programme)
Polly Seton and Christine Henshaw - Roots and Wings a brief history
This is an interactive conference for bringing people from all over Europe so they can meet.
Roots and wings started between Denmark, Wales and Italy. Teh first network started in 1997. West Wales, Veije Denmark, Tuscany Italy, Dublin West, Ireland...
There are two values that you can give a chikls as a present for lige first of all roots an then wings (Native American proverb)
PPT kommer senare.
Följ också L:s anteckningar på: Adamsons språkmingel
tisdag, november 18, 2008
Roots & Wings Conference, Elblag, Polen 2008-11-18
Checkade in på Landvetter, nu förtiden gör man ju det i en automat och sedan droppar man bagaget. Det var ingen som helst kö i säkerhetskontrollen så 4 eller 5 personer ägnade sig bara åt mig och L. Vi klarade oss igenom, men jag fick ta av mig skorna. Vi satte oss och åt lite och sedan var det dags att kliva ombord. Litet plan, där genomgången av säkerhetsföreskrifterna var omöjliga att se eftersom vi hade en vägg mitt framför oss.
Vi fick platserna längst bak och det visade sig att jag inte var riktigt så gentlemannaaktig som jag först trodde när jag lät L få fönsterplatsen. Utanför fönstret såg man nämligen endast en stor röd motor! När planet sedan skulle starta och landa så fäller flyvärdinnan ut en stol i gången precis framför oss, snacka om att sitta som i en sardinburk!
Efter knappt 35 minuter hade vi klivit av planet i Köpenhamn. Där sitter vi just nu och jobbar vid våra datorer med varsitt glas iskallt vatten. Inlägget nedan är också därifrån. Det är skickat med min mobiltelefon. Planet till Gdansk går först om en och en halv timme, så vi ska snart ta oss något att äta.
lördag, november 15, 2008
Passtvång
Trots att storbritannien är med i eu måste man ha passet med sig. Det är för att storbritannien inte är med i schengen.
onsdag, november 12, 2008
tisdag, november 11, 2008
Förebyggande arbete i skolan - om ledarskap, implementering och e
Trestadsssatsningen - förebyggande arbete i fyra Göteborgsskolor 081111
Ulla kungur, samordnare för alkohol- o drogförebyggande arbete i Göteborg
Stockholm, Göteborg och Malmö
- fyra pilotskolor
- generéll skolsatsning
- drogvaneundersökning, alla i år 9 och år 2 på gymnasiet, år 2002 och 2007
Utgångspunkt - hälsofrämjandé åtgärder
Deltagande skolor
glöstorpsskolan
hovåsskolan
tynneredsskolan
burgårdens utbildningscentrum
Pilotprojektens genomförande
- kartläggning och analys
- målformuklering och avgränsgninsar
- val av metoder eller utveckling av metoder
- implementering
- utvärdering av forskare
Fyra hörnstenar för skolans arbete
- meningsfull och strukturerad fritidsverksamhet
- samarbete mellan skola och föräldrar
- socialt och emotionellt lärande och ett gott skolklimat
- elevhälsan (SET, socialt och emotionellt)
Skolors prevention mot alkohol och narkotika SPAN
Knut Sundell, IMS institutet för utveckling av metoder i socialt arbete
begränsningar:
försök- ocoh jämförelseskolor skiljer sig åt från början
går ej att avgöra vad som är verksamt av flera preventiva insatser
PPT kommer senare.
Försöksskolor
Manualbaserade, alla involveras, varaktigt, personal ense om innehållet
Kontrollskolor
ej manualbaserade, speciellt utsedda eller externa organisationer, tidsbegränsat, personalen oense om innehållet
Effektstorlek - ett standardiserat mått för styrkan på en insats
föräldraträning är en bättre metod än skolträning
Risk och skyddsfaktorer:
Föräldrars bjudvanor, kraftig koppling mellan om man får dricka hemma och ifall man varit berusad...
Vissa skillnader till förmån fölr pilot- modellskolorna (ffa skolanpassning/psykisk ohälsa)
tidig debut + låg skolanknytning riskfaktorer
flicka och landsbygd riskfaktorere
många riskfaktorer ökar risken för normbrott
Slutsatser
riskfaktorer är relaterade till normbrott ... och kan därför användas som utgångspunkt för prevention
bättre träffsäkerhet för dem utan riskfaktorere ön för dem med många ... prevention vör däröf riktas mot grupper snarare än enskilda
i huvudsak sammar iskfaktorer för pojkar och flickor ... därför bör preventiva insatser inte skilja flickor och pojkar åt
samma riskfaktorer för olika typer av normbrott ... prevention mot ett normbrott har effekter på andra
under tonåren är normbrott vanliga ... men få utvecklar en livslång problematik
Förändringsarbete/implementering
Tre faktorer för att hjälpa (Green me fl, 2006)
forskning om vad som fungerar
krav på förändring
organisation för att sprida och utbilda
definition implementerign
De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet coh att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.
Tidigare synsätt var att bra metoder sprider sig själva..., men
dåliga metoder sprids på samma sätt som bra
upplysning ingen garanti
utbildning leder bara ibland till förärndring
nya metoder förändras ofta under implementeringen (så att de inte fungerar)
Underlätta implementering
- motivera förändring genom utvärdering
- Börja där förutsättningarna är bäst
- Processperspektiv
- Lokalt ägande av förändringsarbetet
- .
- .
- .
- Forsknign måste översättas - lättförståeligt, tydlig nytta, passa in i verksamheten generellt
- demonstrationsexempel - underlättar förståelse
- ta häsnysn til informella sociala nätverk, individer på andra arbetsplatser kan spela roll
- utvärdera verksamheten lokalt
- tillåt anpassning .- men först efter implementieringen
(innovatörer; nyfikna, inget att förlora, snabba anpassare; inser fördelar, ofta informella ledare, majoriteten; gör som andra gör, "sölkorvarna"; socialt tryck)
Steg vid implementering (Fixsen m fl, 2005)
- inventering av behov (finns ett problem?)
- förankring
- planeirng
- utbidlnign
- handledning när metoden bärjar användas
- säkra metoden vidmakthålls över tid (ev. revidering metod)
Första 5 stegen tar ca 2-4 år
Dodofågelns dom - alla vinner
Metaanalys av psykoterapier
Slutsats = alla psykoterapier r lika bra
Skillnader beror på "generella " faktorer:
klientens förväntningar, verbala förmåga och stresstålighet
Är ifrågasatt
- bygger på ett urval psykoterapier och INTE socialtjänstens klienter
- Jämför i huvudsak KBT-baserad behandling
- Blandar äpplen och päron (skiljer ej mellan olika problem)
Litt. Evidensbaserad praktik i socialt arbete
Litt. Forskare och praktiker om implementering
Den kvalitativa utvärderingen: implementering, spridning och process
Björn Andersson
intervjuer, observationer, dokumentation
Det visar sig att man ganska ofta gör ganska stora avvikelser från programmet och det ger en tveksamhet till visade resultat. Därför har man i det här fallet följt implementeringsarbetet.
Vad har genomförts?
- pedagogisk verksamhet: livskunskap -SET
- föräldrasamarbete: ÖPP
- intern/extern utveckling: utbidlnign, policy
- elevmedverkan : Local Hero, filmprojekt
- elevhälsan: främst gymnasiet
Projektets tillkomst
Organisation
Val av metod
Process
- inititativ MOB hösten 2002
- arbete på lokal nivå - samordnare april 2003
- Lokal handlingsplan - sept 2003
- Urval skolor - okt 2003
- Preliminär projektplan dec 2003
- starta verksamhet?
Planeringstermin vt 2004!
- utbildningsvecka
- innehållslig likhet
- programval: helhet viktigt
Organisation
- beredskap på den enskilda skolan
- organistatoriska skillnader
- intern förankring yttre/stimulans
Styrning
- MOV; lokalt och nationellt
- kontroll nära verksamheten
- diskursiv styrning
Det pedagogska arbetet med livskunskap
- social-emotionell träning
- självkänsla, egna beslut
- sociala relationer
- teman, situationer, enskilt, grupp
- kommunikationsregler: inga sänkningar, passa, lyssna aktivt, inte sprida vidare
Min tanke: varför är detta inte de regler vi alltid utgår ifrån? Skulle inte det stödja vårt arbete, eller finns det hinder i det?
Fyra olika arbetssätt
- alla klassansvariga - SET
- en särskild grupp - SET
- en särskild grupp - egen struktur
- olika program: kurs, mentorstid - SET
Specialkompetens eller allmänkunskap? Vad är livskunskap?
- modell för annan undervisning?
- särskild ämneskunskap
- risken att bli för personlig, det dyker upp svåra situationer där det är viktigt att veta hur man ska hantera dem
- risken att undervisa "som vanligt", som om det vore Hallands åar...
- ommöblering av klassrummet! (Vad säger vår miljö om vilken typ av undervisning som ska ske. Var någonstans finns kunskapen?)
- problemfokusering eller förebyggande? Meningen är att det ska vara förebyggande, men samtidigt så diskuterar man ofta om det som en behandlingsinsats... Den och den klassen behöver...
Min tanke: Leppilampi/Sahlbergs sätt att arbeta medvetet i grupp. Vi borde fundera kring att föra in diskussioner, reflektioner mm i grupp för att utveckla vårt arbete.
Lärare om program i skolan
- positivt med utbildning och material
- viktigt med struktur
- följer "sådär" - vill sätta eget avtryck
- professionell process, viktigt att programmen ger plats för växande
- gör bedömning av lämplighet/situation
Vad tycker eleverna?
- viktiga frågor
- bra regler för kommunikation
- påverkar klassklimat
- kritik av det repetitiva
- kan inte prata fritt
- alltför givna, korrekta svar
- påverkas inte ifråga om alkohol/narkotika
Olika elevgrupper
- samhällsengagemang
- betygsorientering
- egna erfarenheter
- svårigheter med arbetsformen
Föräldraarbetet
- hittar nya former
- spänning mellan drog- och skolfrågor
- skillnader mellan olika föräldrar
Gymnasieskolan
- undervisning eller mentorstid? Hur hitta utrymme?
- teambuilding, enstaka satsningar'skillnade teoretisk eller praktisk inriktning
- elevhälsans involvering, tydligare social profil
Verksamheten präglas av att den sker inom skolan!
- skolan är itne någon neutral arena
- generell intsitution - specifik organisation
- viktigt att kunna växa i program
- skilda elevgrupper påverkas och färhåller sig olika
fredag, november 07, 2008
eTwinning-PDW, Richard Gatarski
Everything Bad is Good for you, Steven Johnson
Serier/såpor - social soaps - flera historier pågår samtidigt. Fler kopplingar mellan fler människor... Detta ger vår hjärna en större utmaning, vilket är bra.
Svenska möten, connected, Swedish meeting model 2007
Twitter - weconverse - jaiku
towards conversing communities
TED, Technology Entertainment Design
Hans Rosling, presenterar data på ett underbart sätt...
Should I do this (blogging) thing?
democracy?
connect thyself
be a trend setter
emphathize with youth
don´t talk in your cell phone
onsdag, november 05, 2008
måndag, oktober 27, 2008
Ett låst rum... Skolbiblioteksverksamhet för ökad måluppfyllelse
Lars Rejdnell, Barn- och ungdomschef, Linköping
vi pratar ofta om att vi vill ha ett rum si och så, timmar och resurser på ett visst sätt... Inget av det spelar ngn roll om vi inte fyller det mednågot, har en tanke med det.
Framtidens skolbibliotek
Fokusbibliotek
Lärande
- Barn och elever behöver stöd i sitt udnersökande arbetssätt. Fokusbiblioteket har stora möjligheter att bli ett rum för lärande.
- Pedagoger och bibliotekarier måste ha en samsyn på lärandet. Hur kan de på bästa sätt gemensamt städja bar och elever?
- Samarbetet mellan pedagoger och bibliotekarier kan ske på olika nivåer.
19 stater och en provins kan inte ha fel!
En mängd studier i USA och Kanada visar entydigt - bra skolbibliotek främjar elevens studieresultat och läsförmåga.
Elevernas resultat och läsutveckling
Materialet är en sammanställning av mer än 60 studier från olika delar av USA och Kanadea
Effektiva skolbibliotek påverkar elevernas studieprestationer och läsutveckling positivt
Sambanden är så starka att de måste tas på allvar
Några av studiens resultat
På highschools med skolbibliotekarier med hög tjänstgöringsgrad eller flera anställda visade eleverna 22% bättre resultat jämfört med skolor där skolbiblioktekets personalresurser var sämre. (Florida, Baumbach, 2002)
Över 10% fler elever nådde miniminivån i den ålriga läsfärdihetsbedämningegn på skolor med skolbibliotek jämfört med skolor som saknade skolbibliotetk. (Texas, Smith, 2001)
Effektiva skolbibliotek
Med ett effektivt skolbibliotek menas att biblioteket fungerear som en integrerad del i skolan och aktivt städer läroplanens intentioner. För att uppnå detta krävs bla ett välstrukturerat samarbete mellan lärare, bibliotekarie och elever. NCLIS - U.S.National commission on Libraries and information services
HUR (Växjö):
Ansökan om att man ville starta ett skolbibliotek, ekonomisk hjälp för att anställa en bibliotekskunnig, köpa in datorer, böcker...
Skaffade ett gemensamt in och utlåningssystem, man skulle kunna låna böcker var som helst i kommunen. Nu är ambitionen att du ska kunna låna på vilken enhet som helst från vilken enhet som helst.
När skolorna fick stöd för att bygga upp det, så var rektor i sin ansökan tvungen att beskriva hur man tänkte gå tillväga och hur man tänkte utvärdera efter två år. Efter två år så skule rektor presentera utvärderingen för sin personal, för förvaltinignen och för politiker. Hade man gjrot ett bra jobb fick man behålla en dela v pengarna till den fackutbildade bibliotekariens lön.
Vilken effekt har detta haft?
Skolbiblioteksforums utlångingsstatistik: 363 registrerade lån 2002 till 180000 2007. (11 gånger det genomsnittsliga i landet)
Lärmiljön
"Den pedagogiska miljön från förskolan till gymnaiseskolan är avgörande för elevens språkutveckling. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att stödja eleven som resurs i denna miljö. Kraven på orientering och sovring i ett strömt informationsflöde är tillsammans med en ymnigt växande floran av medier två goda skäl att stimuera eeleverna till ett processinriktat arbetssätt. Med ett sådant arbetssätt blir bibliotekarien en sjölvklar medlem i arbetslaget" Skolverket Språkrum: GE rum för språket, 2000
Lust att lära
"En av de viktigaste egenskaperna hos kunskapsreaktorn som modell är att ingenting, överhuvud ingenting, kan tryckas in i den utifrån. Hur än omgivnignen bankar på med sin information sker inte någn matlagning såvida inte spanarna mer eller mindre villigt står för det sökande som möjliggör lärandet." Bodil Jönsson, Den obändiga söklusten, 2000
Styrdokument
bibliotekslagen (SFS 1998:1249)
Läroplan för förskolan (Lpfö)
Läroplan för grundskolan (Lpo)
Svenska Unescorådets skolbiblioteksmanifest 1999
Linköpings biblioteksplan
Syfte
Fousbiblioteken ska ha tilluppgift att stödja, utveckla och samordna skolbiblioteksverksamheten på en skola. Fokusbibliotekarien ska utveckla och tillämpa skolbiliotekets mål och uppdrag. Detta ska leda till barns och elevers ökade måluppfyllelse.
Mål: I samverkan med lärare utgöra ett verktyg för elevens måluppfyllelse.
Uppdrag fokusbibliotek
Stimulera elevers språk och läsförmåga
Väcka elevers läslust och lust att lära
Väcka elevers nyfikenhet på sig själva, kamrater och sin omvärld genom exemplevis boksamtal
utveckla elevers informationskompetens
erbjuda elever möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje.
Ge eleverna träning i att värdera och använda information
Skolorna erbjuds...
En fokusbibliotekarie
Ett investeringsbidrag till inventarier
Ett årligt anslag för inköp av medier under förutsättning att skolan satsar lika stor andel
Vid behov eventuella lokalinvesterintar
Kompetensutveckling för fokusbiblioktekarien och bibliotekspedagogerna
Implementering av ett nytt kommungemensamt katalogsystem
Nuläge- oktober 2008
Skolorna lämnar in ansökan till 31 oktober
urval under november månad
rekrytering av bibliotekschef
rekrytering av fokusbibliotekarier
Tips finns i boken Skolbiblotek - en pedagogisk resurs i undervisningen
Ett låst rum... Politiker om skolbiblioteksverksamhet
Lena Klevenås (mp), kommunfullmäktigeledamot, Alingsås
En av svårigheterna är vem som ska betala skolbibliotekarien, eftersom skrivningarna ligger i Bibliotekslagen, inte Skollagen.
Vad ska skolbibliotekariens uppgift bestå i i förhållande till lärarnas uppgift?
Jonas Ranegård (m), kultur- och fritidsberedningen
Ska vi ha bibliotekarie eller lärare? Ett argument för att ha en lärare är att skolbibliotekarien kan bli en allt för "udda fågel".
Tror att skrivningarna kommer att flyttas
Ibland fokuserar vi för mycket på lokalen och personalen och för lite på böcker. Han skulle önska att man fokuserar mer på att lära barnen att läsa än att lära dem söka bland informationen.
Johan Carlsson (s), Utbildningsgruppen, GR Utbildning
Allas lika möjlighet till kunskap och bildning. Många olika faktorer samspelar. Vilhelm Moberg ville läsa böcker och skickade efter vandringsbiblioteket från Stockholm. Berättelser ur min levnad. Samspel mellan skolbibliotek och politiker. Det handlar om engagemang. Läslustan är viktig - att locka fram den. Det tredje är organisationen, var är det placerat, hur har man anställt.
Helene Odenljung (fp), ordf. i Utbildningsgruppen, GR Utbildning
Man vill höja skolbibliotekens status och det är därför man vill få över skrivningen till Skollagen.
Vi måste se till att bibliotekens böcker är ute och rör på sig. Böckerna måste vara utlånade, och det ofta.
Diskussion
Är det ett problem att elever kommer och lånar böcker på kommun-/folkbiblioteken?
Om man skriver över till skollagen, vem ska bekosta det? Fp svarar att förhöjda krav bör åtföljas av höjda statsbidrag.
Mer pengar är inte avgörande utan en fråga om prioriteringar säger Lena Klevenås. Borås har inte mer pengar än Alingsås, men betydligt fler skolbibliotek.
Fråga till moderaterna: Varför vill ni inte ha en skolbibliotekslag? De vill hellre att man formulerar mål och så får det vara upp till varje kommun att lösa hur. Det finns en risk för att det blir en felfokusering. Kommentar kring att inte ställa verksamheter mot varandra: det är det som är politikens ansvar. Den uppgiften kan de inte svära sig fria ifrån. Någon måste göra den prioriteringen och i vårt samhälle har det blivit politikerna.
Det är svårt att hitta en så bra definition i en lagtext så att det kan möta både en stor kommun som Göteborg och en liten kommun som Krokom i Jämtland.
Hur kommer det sig att flera av er ser det som att det bara är läsning av skönlitteratur som ska vara tyngdpunkten? Hur går det då med informationssökningen? S svarar att han håller med. Det han kan se, mer personligen, är att viss information kommer dem till del ändå. Därför måste man pusha boken. Tror du att eleverna kommer att kunna söka i en databas? Nejdå, information är väldigt viktigt, men bokens värde är viktigt. M inser att det finns en större bredd än vad han idag fångat, men är ändå mest orolig för att de inte lär sig läsa ordentligt.
Ett låst rum.. Skolbiblioteksverksamheten och utbildningsinspekti
Kjell Ahlgren, undervisningsråd vid Statens skolinspektion, Göteborg
Vad har skolinspektionen gjort med anledning av bibliotek i skolan?
- På de skolor som besökts har också skolbiblioteket besökts
- de som ansvarar för biblioteket för biblioteket
- rektorer har utfrågats om bibliotekte och bibliotektets roll
- motsvarande frågor har också ställt till övriga nivåer
- verksamheten har besrkivits i våra rapporter
- kommuner och skolor har fått krav påförbättring
Ytterligare insatser
- år 2006 fick vi ett tilläggsuppdrag av regeringen Uppdraget innebar att vi skulle undersöka Skolbibliotekets funktion och deras roll i elevernas lärande.
- Samtliga regioner hade inspektörer som samtidigt som de inspekterade skolor ställde fördjupningsfrågor kring bibliotek och bilbioteksverksamheten.
I grundskoleförodrningen finns en händvisnign till bibliotekslagen och bestämmelser om skolbibliotek
kommunen ansvarar för att det finns skolbibliotek
skolb ska främja språkutveckling, stimulera läsintresse och tillgodose material
särskilt stödja elever med funktionshinder och annat modersmål än svenska.
Skolverkets rapport 288 s 192
Skolverkets skolbiblioteksdefinition
I rapporten "Skolverkets lägesbedömning 2006" har skolbiblioteken fått ett eget kapitel och följande definition av Skolverket: "Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande.Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övriga utrustning, dels en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service."(Skolverkets lägesbedömning 2006, Rapport 288 2006, s. 192). Med kompetent personal avser Skolverket personal med utbildning för såväl biblioteksverksamhet som pedagogisk verksamhet.
Vad ser Skolinspektionen:
Skolbiblioteken erbjuder ofta en stimulerande arbetsmiljö, men deras pedagogiska funktion och nyttjandegrad varierar.
Det måste finnas ett samarbete mellan bibliotekarien och övrig personal. Att bara skicka dit elever håller inte. Bibliotekarien måste vara en del av verksamheten och få vara med i planeringen. En av lärartjänsterna kan man mycket väl omvandla till en bibliotekarietjänst och fortfarande utan problem hålla sig till styrdokumenten.
Medier för elever i behov av särskilt stöd finns inte alltid.
Pedagogiska visioner kan finnas, men sällan planer eller utvärderingar.
Kompletterande medieförsörjning kan kompensera brister i tillgängligt skolbibliotek
Vad är det som gör skillnad?
- Skolledningen
- Skolans syn på kunskap
- skolans syn på biblioteket och bibliotekets s status
- skolbibliotekets förmåga att marknasföra sig
- på vilket sätt bibliotekets personal är kopplade till skolan/folkbiblioteket
- vilken typ av teknisk utrustning finns
- öppettider
- mm
Ett låst rum ...Kan man lära sig genom textflytt och sökslump?
Annika Lantz-Andersson, Institutionen för pedadogik och didaktik (IPD) Enheten för lärande och undervisning, Göteborgs universitet.
- Vad betyder ny teknologi för lärandet?
- Exempel från textflytt och sökslump
- teknisk revolution - förändrad kunskapssyn
- slutsatser
LÄSK
11 klasser, 272 elever, 86 skolbesök
Elever uppfattar infosökning som en aktivitet som främst sker via datorn
Modal scanning - Multitasking - Zappande
Digital literacy/Media literacy
Är det möjligt att vara informationskompetent per definition?
Många ungdomar ställs ofta inför situationen att de ska hitta information kring ngt som de kan väldigt lite om. SÅ kan man vara informationskompetens per se?
Slutsatser från LÄSK:
- ökad elevaktivitet
- svenska skolan har nggn slags uppfattning om att bara det sker aktivitet så sker också lärande. Rörigt och kreativt, har ganska lite att göra med "ordning och reda". Vad händer med de elever som vill visa motstånd: det ena är att man rör sig ännu mer eller att man blir passiv. Skolan är inte en plats där man får sitta och tänka, man ska aktivera sig.
- förändrat pedagogiskt arbete
- pedagogen kallas gärna handledare. Lärarna uttrycker att det blir problematiskt att hjälpa eleverna i alla deras ämnen, eftersom varje elev ska välja område/ämne själv.
- förstärkning av ett "smalt textbegrepp"
- Bilderna blir ofta dekoration eller utfyllnad. Däremot är det mågna elever som pratar ingående kring bilderna de ser, men de blir inte med i slutprodukten.
- Uppgiftscentrering och faktasökning
- eleverna förutsätter att det finns rätta svar. Inga varför-frågor ställs. Områden a eleverna väljer, såsom kärlek, blir för komplicerade att hitta rätta svar på...
- Sökslump
- Man får för många svar och chansar...
- Man ändrar sitt syfte och sina frågor så de passar sökträffarna
- Textflytt
- klipper och klistrar
- Information via webben¨
- Sullivan & Scott
- Kopiering kan vara produktiv för elevernas lärande Ingrid Rasmussen
- Evolution/Revolution
- stor del av vår kunskap ligger i vår hantering av våra verktyg
- Kunskapssyn
Redovisningssamhället,
när saker blir för komplexa då börjar man mäta - rangordna - "trust the numbers"
Eleverna strategier, mantrat "inte skriva av" - ingen vet varför... Vad gör man? Man flyttar texten och tar bort ord. Man tar bort ord man förstår, men behåller de man inte förstår eftersom inte kan ersätta dem med ngt.
Globaliseringsprocessen har gjort att kunskapsteori har blivit tolkningsteori. Att veta hur man kan använda sig av infromationen och kunskapen
En del aktiviteter förändras med ny teknologi. men många grundläggande saker kvarstår.
Ett låst rum med stängda böcker? Om rätten att bli litterat och l
Bo Sundblad, läsforskare, Stockholms universitet
Läsning är inte avläsning av bokstav för bokstav utan en förståelseupplevelse. Som exempel: Einlgt en enlgestk udrneöksnnig...
Människan råkar vara född att lära. Alla människor i vårt land behöver kunna läsa beroende på vår extrema skriftstpråkighet. Talspråksbaserat talspråk, skriftspråksbaserade talspråk. Det bästa stället att studera det talade skriftspråket studerar man bäst på nyheterna på teve. En stor del av befolkningen förstår inte det språket.
Inlån av skriftspråk. Ett typiskt sådant är att man gör citat-tecken i luften med sna händer. För att man ska förstå vad det betyder måste man ha insikt i skriftstpråket.
Undervisningsspråket i Sverige är skriftspråksbaserat talspråk.
Hur tänkandet förändras. Nästan alla som tar upp det hänvisar tll en klassisk studie. Fredrk Lindström tar upp detta och redovisar denna klassiska studie. Den gjordes i Sovjetunionen i Uzbekistan - man drar igång ett stort alfabetiseringsprojekt. Den som rapporterade studien hette Gloria. Den som drog upp den teoretiska delen av studien var Vygotskij. Man ställde ett antal frågor till de som inte hade blivit läsande och till ett antal som blivit läsande. En av frågorna är att de visar en bild på en yxa, en kratta, en timmerstock och en såg. Man frågas om att en ska bort. Man förtydligar också genom att fråga om man kan ta bort timmerstocken. De som inte är alfabetiserade säger blankt nej. Efter alfabetiseringen svarade de att det är möjligt att ta bort timmerstocken. Kulturella artefakter. Avarter av mänsklig kultur. Djävla påhitt...
I skolan arbetar vi oerhört mycket till att få eleverna att förstå till exempel vad kraft är i NO, makt (som abstraktion) i SO, vikingatiden.
Att odla bomull i Uzbekistan kontra att odla i det kalla och fuktiga England... Före alfabetiseringen sade uzbekistanierna att de nte visste eftersom de aldirg varit där. Det är eegentligen det mest logiksa svaret, men vi tänker svara - det går inte det är för kallt och fuktigt i England. Trots att vi inte varit både i Uzbekistan och England drar vi slutsatser utifrån hypoteser.
Frikoppla ditt tänkande från din konkreta erfarenhet.
Hur skilcklig en lärae än är kan den inte bygga upp det skriftspråkliga språket hos eleven utan att de får läsa. Den enklaste vägen är att läsa skönlitteratur. Vad är det som karakteriserar skönlitterär läsning? Jo, att skapa bilder inne i huvudet. Får du chansen att läsa skönlitterära böcker av god karaktär (god kraktär: skapar bilder). Tyst läsning går inte att tvinga fram. Om en elev som inte kommit dit i sin läsupplevelse tvingas att läsa tyst är risken att man hämmas. M
Möjligheten att identifiera sig med karaktärerna i boken fungerar inte lika bra när du ser en film.
Skönlitterär läsning ger dig möjligheten att leva dig in i en annan värld att vara delaktig i andras situationer. Det är ingen idé att arbeta med kritiskt tänkande innan man har lärt sig att kunna se saker i olika perspektiv. Om du inte läser skönlitteratur hemma också får du inte den mängd text som du behöver.
Nya Läsutvecklingsschemat; en stor korrelation mellan ickeläsande och antalet icke godkända betyg. Samma sak gäller mellan goda läsare och antalet höga betyg.
Ett låst rum med stängda böcker? Bildning, bibliotek och nyckelko
Sven-Eric Liedman, professor i idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet
Vår kunskap har med vårt liv att göra. Livet är en läroprocess. Man är läraktig hela livet på olika sätt. Det livslånga lärandet. Uttryck som egentligen finns redan hos Commenius. Bildning - en fråga om att man i sitt lärande har en förmåga att reflektera, relatera... Kan innebära ett slags kultuvering av vårt känsloliv - tex konsten
Allt vad vi kan samspelar med glömskan. Vi måste har förmågan att glömma. Glömskan är kunskapens bästa vän. Minne och fantasi är mycket nära sammankopplat. Minnen hålls vid liv av fantasin, men fantasin förvränger det också. Förmågan att skriva, nedteckna något är ett sätt att övervinna minnets begränsningar. Sriften avlastar minnet. I minne: poängen är att man inte behöver minnas det (som minnessiffran i en algoritm) Böcker, bibliotek blir en oändlig resurs för minnet. Det viktigaste av allt är att vi vet att det finns där. Bibliotekens utvekcling ligger nära läsandets utvecling. Från början bara till för ett fåtal, men så småninom skolan/kyrkan spred det till alla. Skolbbliotek har funnits i exklusiva skolor lika länge som dessa skolor funnits. Biblioteket i Alexandria var också en skola.
Äntligen ska skolbiblioteken bli obligatoriska??? (Här blir jag nyfiken - var kommer den informationen ifrån?)
Ett skolbibliotek får inte uppfattas bara funktionellt. Det finns oerhört starka krafter som säger att tex skolbibliotek bara ska uppfattas funktionellt. Gymnasiereformen; den framstår endast som en väg fram mot yrkeslivet. Viktigt att se skolan som en del av livet, inte bara en färd fram till det viktiga... En barn- och kunskapsfientlig inställning. Det funktionalistiska synsättet.
EU:s nyckelkompetenser. Rekommendationer, men Sverige brukar försöka följa dem.
- Behärska modersmålet
- Främmande språk
- Matematik, Naturvetenskap, Teknologi
- Digital kompetens, databaser,
- Lära att lära
- Social, medborgerlig kompetens
- Initiativkraft och entreprenörsskap
- Kulturell medvetenhet, kulturella utrycksformer
Kunskaper, färdigheter, attityder
Lära att lära
Nyckeln för kunskap och bildning. Det väsentligaste är att utifrån kunna se sitt lärande.
När den ska förklaras blir det gärna; studieteknik, att känna sina svaga och starka sidor. Nödvändiga och grundläggande teknikaliteter. Borde röra sig kring att tänka kring själva tänkandet. Tyvärr har det blivit ngt som man ska kunna kvantifiera. Det är som en pest som går över utbildningsvärlden att vi ska kunna kvantifiera allting. Kvantifierandet gör också att tolkningen av EU:s nyckelkompetenser blir begränsat.
Man överlåter ingenting till det sunda mänskliga omdömet utan reducerar det till något man kan sätta siffror på!
Skola och skolbibliotek blir tolkat endast som funktioner, men de kan inte friskrivas från resten.
Dewey: livet finns i alla mänskliga verksamheter. Man kan inte se ngt som enbart förberedelse för ngt annat.
fredag, oktober 24, 2008
lördag, oktober 18, 2008
torsdag, oktober 16, 2008
onsdag, oktober 15, 2008
Sarastro restaurang, london
Sarastro är den restaurang som vi kommer att äta på när vi i januari besöker BETT-mässan i London. Vi var där i onsdags kväll för att kolla in miljön och maten och för att prata med personalen kring hur arrangemanget skulle se ut. Den ligger i Covent Garden och det gick alldeles utmärkt att promenera dit från hotellet. Bilden beskriver endast lite av hur det ser ut där inne. Restaruangen är uppbyggd så den liknar en teater. Den är avlång med ett långbord i mitten. Mitt fram finns en balkong som i det närmaste ser ut som en tron. Utefter sidorna en halvtrappa upp finns det en mängd små balkonger där det är dukat för mellan fyra och tolv personer. Den tar sammanlagt 300 gäster vilket innebär att vi kommer att fylla den till långt över hälften. Som det är just nu är vi ca 190 personer som ska äta där den 14 januari 2009. Vi kommer att få äta en meny med förrätt, huvudrätt och efterrätt. Förrätten och efterrätten är bestämd i förväg och till huvudrätt kommer man att kunna välja mellan 3 olika rätter. Valet kommer man att göra innan, hemma i Sverige.
Vi kände oss väldigt nöjda med hela arrangemanget, maten var bra, servicen god och miljön annorlunda och spännande. Man spelade dessutom klassisk musik hela kvällen vilket var ett annorlunda inslag.
fredag, oktober 10, 2008
tisdag, september 02, 2008
torsdag, mars 13, 2008
Google Maps
Har testat Google Maps en del. Har lyckats med att lägga in olika platser och skriva kommentarer, men skulle vilja kunna lägga till bilder, filmer mm också. Någon som kan?
Visa större karta
tisdag, mars 04, 2008
Frukostmöte, Hjärntorget
Jeff Cobb, Learning 2.0, eBook for free.
Sir Ken Robinson, an interesting movie.
Verktyg för lärande:
- podcasting
- bloggar
- video on demand
- photo-and slide-sharing
- virtuella världar
- sociala bokmärken
- wikis
- sociala nätverk
Det finns redan ramavtal på vissa delar. Andra delar skulle kunna köpas skolspecifikt och vissa tas in från det som finns ute på Internet. Websphare, Lotus-mail, procapita, Gerda, wiki, blogg...
måndag, mars 03, 2008
PDW Oslo
The students from the Media Programme on Nesudden upper secondary school has published pictures and movies on: http://www.nesoddenmk.org/elev/EtwinningNVGS/Engelsk/Pages/Products.html
söndag, mars 02, 2008
Closing session. The teacher: artist, bureaucrat, coach – or something else?
Inge Eidsvåg, the Nansen Academy UNESCO: Since war is created in the head of men, we must make peace in the head of men… The school can be used or misused. In a changing society we need to have a changing school… A peaceful world must start with the child. The difference between a good school and a bad one is the teacher. Nothing is learned which is not loved! (Augustin) The teacher must be a life-long learner to keep his/her interest. To be a good teacher you must love the children. You see the world as it is and ask why? I see the world as it could be and ask why not? (George Bernard Shaw)
Workshops
Learners voice Audacity: free software. You need a computer and a microphone. Don't forget to use pod-safe music. We made a small podcast and published it on http://www.andeducation.co.uk/Loudblog/ Navigating the Portal 3 levels to eTwinning Portal Level 1: Information, ideas, examples. Sign up for eTwinning Level 2: Private to individual – My desktop. Find partner, discuss your partnership Level 3: Private to the parnetrship – Twinspace. Work together, Progress Card, Leaving Resources, tools. Quality Label, eTwinning Awards. What is the TwinSpace? Why should you use the Twinspace? How to use the TwinSpace Calendar Bulletin Board Communicate Mailbox Forum Folders Web page File archive Public Twinspace How to use Internet SMART Web 2.0 Students are there, but where are we? What is typical about Web 2.0. It makes us not consumers but producers. Video – youtube, google videos Sound – podcast Bookmarks – Del.icio.us, Blogroll Mindmapping – Mindomo, FreeMind Picture – Flickr, Picaza Text – Blogg, wiki, googledoc's Social networks – MySpace, Facebook, Ning, Iinkedin Why Google? "What's good about a search engine that brings me 324909188 hits. It says: "Good news! We have located what you are looking for. It is on the Earth." RSS What is RSS? What can I use this for? Let information com e to you instead of searching for information. Let their voices be heard Does school reflect the childrens outside world? Does school embrace web 2.0? Does school present an audience? Does school enable collaboration outside the school walls? Voices of the world – http://votw.wikispaces.com http://juniorschool.wikispaces.com - 8 random facts about themselves http://votw.wikispaces.com/etwin
Support
Desktop tools
The Twinspace is a virtual classroomChat
Sharon Tonner
lördag, mars 01, 2008
Inte ska skolan vara kul?
På skolan vi är på har varje elev en egen dator. Enligt eleverna har det dock inte lett till att undervisningen blivit annorlunda. Huvudsakligen använder de datorn som skrivbok. De är inte ägare av datorn och har heller inga admin-rättigheter. Eleverna och lärarna är väldigt nöjda även om jag inte tycker det är så revolutionerande.
PDW, Oslo, dag 2
ICT in Teaching and Learning Transforming the way we communicate, the way we learn… One of the reasons that teachers like interactive whiteboards is because they can keep the teaching practicing of the past putting in electricity… What is web 2.0? Google maps, putting in notes, pictures, facts Do students leanr more with ICT? Yes! … if we do it right … if we think differently Should we use it to do more of the same – just a little more efficiently? To use the computer as a type-writer Open assignments, problem solving, collaboration, communication, student production, authentic learning, whole school engagement A report about ICT impact in schools: http://life.eun.org/ww/en/pub/insight/misc/specialreports/impact_study.htm Students on trac… The students make information for the streetcars signs. Mostly about the local history.
Kjell Atle Halvorsen, Norwegian University of Science and TechnologyPlay collective intelligence: Internet users work together
or…
Pretty much the same - a lot more efficiently
or…
New stuff - different learning- more fun!
fredag, februari 29, 2008
PDW eTwinning - Nesodden vidergående skole
http://www.nesoddenmk.org/elev/EtwinningNVGS/Index.html The school started in 1998. "I could never manage to return to a traditional way of teaching", says Ulf Meeg, teacher at Nesodden upper secondary school. (Aftenposten 240807) Between 1999-2001 it was a project. From 2001 all students have laptops. Today 740 students and 100 employees have one laptop each. In all subjects, NO private laptops, the student is NOT an administrator on her laptop. Wireless network, Learning management system (it'sLearning) All the student have: information, period plans, schedule, activities, lesson plan. They can make tests in it'sLearning. The students can get the results right away. The students have possibilities to ask questions in the message board. Plans on digital calendar (weeks activities). Handling of all written work: assignments, project, memos, group work, tests, gradin, etc. Six months' plan published on it'sLearning. Assignments in mathematics with specific software. Digital introduction of new topics (PPT or other forms). Big use of Internet. Correcting assignments… The Nesodden School have chosen to have school computers. Why school computers and not private ones? Because they don't want the students to be administrators on their computers. The students, when they had private computers, also used the computers more to surf around the internet and did useless things… No new things for me, but interesting to see anyway. Inledning av kvällen: Två vackra sånger av en gitarrist och en sångerska. Fantastisk röst! Ove skåra, The Norwegian Data Inspectorate: Schools campaign on personal information protection: "You decide…" The real challenge is not to secure the right to privacy for the few that asks for help, but t get all the others to look upon privacy as a valuable good. (Umberto Eco) "The one which do not have knowledge can ´not take responsibility… The one which do have knowledge, cannot disclaim responsibility" Being aware of the communication identify the message, interpret and understand the message, accept the senders arguments, change of attitudes, decide, in principle, to change my behavior, a factual change of behavior, the new behavior is reinforced and consolidated. They have made a brochure "You decide… thoughts and facts about protecting your personal data". There is also a website; www.dubestemmer.no In English; http://www.dubestemmer.no/english.php The films in the project is made by students in schools which have media programme. Six new movies will be ready on Sunday march 3rd. Ove Skåra, Director of information
Mail: osk@datatilsynet.no
onsdag, februari 13, 2008
eTwinning skrivarstuga, Myndigheten för Skolutveckling, Sthlm
Internationella Programkontoret Vilka möjligheter finns? Comenius Fortbildning En del i Programmet för livslångt lärande Lärare, skolledare, övrig pedagogisk personal Syfte: kompetensutveckling, skapa kontakter Fortbildningen ska ha en tydlig europeisk dimension Längd min 1 vecka, max 6 veckor Ca 6 veckors handläggningstid Projektsamarbete – partnerskap Nordplus junior Comenius partnerskap En del i Programmet livslångt lärande Samarbete mellan skolor eller vuxenutbildningsorganisationer Syfte: utveckling, samarbete och att stärka den europeiska dimensionen Bilaterala projekt med språkfokus möjliga (från 12 år) Ansökan behandlas bara i koordinatorlandet Ansökan senast 15 februari Kontaktseminarier ordnas runt om i Europa För att hitta partner när man redan har en idé. Comenius värdskola Skolor och vuxenutbildningsorganisationer Ta emot en blivande lärare som assistent på skolan Programkontorets skolstipendier Programkontorets skolstipendier – planering Programkontorets skolstipendier - Fördjupning Programkontorets skolstipendier – ansökan Vad är ett projekt? Projekt och linje Projektord Fällor "Citera inte på latin. Säg vad du har att säga och sätt dig sedan ner" Projektanalys – ett projektord Checklista Kolla vad ansökan avser. Gör en checklista. Tänk på att man inte är i något förhandlingsläge, man måste följa de regler som finns för ansökan. Projektkit – Ready made kits Lärares Proffessional Development Indirekta effekter av eTwinning-projekt Två perspektiv på Professional Development IKT-kompetens och eTwinning Fyra nivåer Interaktion med: sig själv, eleverna, kollegorna, omgivningen Kolbs lärstilar
Personligt för lärarnaSkolan som organisation
tisdag, februari 12, 2008
eTwinning-ambassadörer, träff på Myndigheten för Skolutveckling, Sthlm
Förmiddag eTwinning 2004 – 2007 – 2013; Ann-Marie Degerström Lansering i januari 2005: den viktigaste delen av Europeiska kommissionens eLearning-program. Mål: uppmuntra skolor att kommunicera med hjälp av IT, främja interkulturell dialog Digitalt skolsamarbete – webbaserat – eTwinning-portalen Inga pengar in – inga pengar ut 1:a perioden tom sept 2007 – 30000 registrerade skolor Nu: 36 121 registrerade skolor/projektidéer, 3261 pågående projekt Sverige: 968 registrerade skolor/projektidéer, 359 pågående projekt. Men nu då – vad händer under nästa period? 2007-2013: Europeiska kommissionens Life Long Learning Programme, Commeniusprogrammet Några utmaningar: Nytänkande kring lärande och undervisning Lärarens roll och behov eTwinning erbjuder Några skäl att arbeta med eTwinning Samarbeta digitalt med kolleger från 28 andra eurolpeiska länder= virtuell mobilitet SIMPLE 4 utmaningar för eTwinning i fas 2 Tekniska – Pedagogiska - Spridning "värdering" – administrativt "management" Portalen Syfte: Sätta fokus på skolor och projekt, samt förenkla informationsstrukturen Från termen partnerskap till projekt: Pedagogiska frågeställningar eTwinning; Angela Andersson Pedagogiska modeller Reflections on eTwinning, pedagogical issues in eTwinning Syfte: Att uppnå målen i kursplanerna och eller Att uppnå de övergripande målen och eller Utveckla metod, lärraroll, livslångt gemensamt lärande. Var ligger fokus? Innehållet; teoristyrt vs praktiskt orienterat, ansvaret för elevens lärande, lärarens relation till elevens lärande. eTwinning-projekten kan se väldigt olika ut. Enligt Mihaly Csikszentmihalyi (har skrivit en bok som heter FLOW) kan elevers prestationer och utveckling ökas via djup, glädje och nöje. Nyckelattribut är: Roligare med eTwinning Uppfyller listans villkor: eTwinning stöttas av Howard Gardners multipla intelligenser, och Vygotskijs kollaborativa lärande. Projektkiten vs målen; Ann-Marie Degerström Projektkit – färdiga att använda, kopplade till läro- och kursplaner. 3 projektkit har granskats ur denna aspekt Ett av projekten (kulturprojekt) finns på www.lektion.se Varför förankra kiten i läro och kursplaner? Läro- och kursplanförankring kan lätt göras med alla kit av vilken lärare som helst! Multimediabyrån; Anders Brännstedt Litt. Publicistiska arbetssätt i skolan, Dan åkerlund Internationella Programkontoret; Angela Andersson www.programkontoret.se – prenumerera på nyhetsbrevet Program och stipendier Comenius Nordplus Programkontorets skolstipendier
Ge argument för
Junior
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
