Trestadsssatsningen - förebyggande arbete i fyra Göteborgsskolor 081111
Ulla kungur, samordnare för alkohol- o drogförebyggande arbete i Göteborg
Stockholm, Göteborg och Malmö
Utgångspunkt - hälsofrämjandé åtgärder
Deltagande skolor
glöstorpsskolan
hovåsskolan
tynneredsskolan
burgårdens utbildningscentrum
Pilotprojektens genomförande
Fyra hörnstenar för skolans arbete
meningsfull och strukturerad fritidsverksamhet
samarbete mellan skola och föräldrar
socialt och emotionellt lärande och ett gott skolklimat
elevhälsan (SET, socialt och emotionellt)
Skolors prevention mot alkohol och narkotika SPAN
Knut Sundell,
IMS institutet för utveckling av metoder i socialt arbete
begränsningar:
försök- ocoh jämförelseskolor skiljer sig åt från början
går ej att avgöra vad som är verksamt av flera preventiva insatser
PPT kommer senare.
Försöksskolor
Manualbaserade, alla involveras, varaktigt, personal ense om innehållet
Kontrollskolor
ej manualbaserade, speciellt utsedda eller externa organisationer, tidsbegränsat, personalen oense om innehållet
Effektstorlek - ett standardiserat mått för styrkan på en insats
föräldraträning är en bättre metod än skolträning
Risk och skyddsfaktorer:
Föräldrars bjudvanor, kraftig koppling mellan om man får dricka hemma och ifall man varit berusad...
Vissa skillnader till förmån fölr pilot- modellskolorna (ffa skolanpassning/psykisk ohälsa)
tidig debut + låg skolanknytning riskfaktorer
flicka och landsbygd riskfaktorere
många riskfaktorer ökar risken för normbrott
Slutsatser
riskfaktorer är relaterade till normbrott ... och kan därför användas som utgångspunkt för prevention
bättre träffsäkerhet för dem utan riskfaktorere ön för dem med många ... prevention vör däröf riktas mot grupper snarare än enskilda
i huvudsak sammar iskfaktorer för pojkar och flickor ... därför bör preventiva insatser inte skilja flickor och pojkar åt
samma riskfaktorer för olika typer av normbrott ... prevention mot ett normbrott har effekter på andra
under tonåren är normbrott vanliga ... men få utvecklar en livslång problematik
Förändringsarbete/implementering
Tre faktorer för att hjälpa (Green me fl, 2006)
forskning om vad som fungerar
krav på förändring
organisation för att sprida och utbilda
definition implementerign
De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet coh att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.
Tidigare synsätt var att bra metoder sprider sig själva..., men
dåliga metoder sprids på samma sätt som bra
upplysning ingen garanti
utbildning leder bara ibland till förärndring
nya metoder förändras ofta under implementeringen (så att de inte fungerar)
Underlätta implementering
motivera förändring genom utvärdering
Börja där förutsättningarna är bäst
Processperspektiv
Lokalt ägande av förändringsarbetet
.
.
.
Forsknign måste översättas - lättförståeligt, tydlig nytta, passa in i verksamheten generellt
demonstrationsexempel - underlättar förståelse
ta häsnysn til informella sociala nätverk, individer på andra arbetsplatser kan spela roll
utvärdera verksamheten lokalt
tillåt anpassning .- men först efter implementieringen
(innovatörer; nyfikna, inget att förlora, snabba anpassare; inser fördelar, ofta informella ledare, majoriteten; gör som andra gör, "sölkorvarna"; socialt tryck)
Steg vid implementering (Fixsen m fl, 2005)
inventering av behov (finns ett problem?)
förankring
planeirng
utbidlnign
handledning när metoden bärjar användas
säkra metoden vidmakthålls över tid (ev. revidering metod)
Första 5 stegen tar ca 2-4 år
Dodofågelns dom - alla vinner
Metaanalys av psykoterapier
Slutsats = alla psykoterapier r lika bra
Skillnader beror på "generella " faktorer:
klientens förväntningar, verbala förmåga och stresstålighet
Är ifrågasatt
bygger på ett urval psykoterapier och INTE socialtjänstens klienter
Jämför i huvudsak KBT-baserad behandling
Blandar äpplen och päron (skiljer ej mellan olika problem)
Litt. Evidensbaserad praktik i socialt arbete
Litt. Forskare och praktiker om implementering
Den kvalitativa utvärderingen: implementering, spridning och process
Björn Andersson
intervjuer, observationer, dokumentation
Det visar sig att man ganska ofta gör ganska stora avvikelser från programmet och det ger en tveksamhet till visade resultat. Därför har man i det här fallet följt implementeringsarbetet.
Vad har genomförts?
- pedagogisk verksamhet: livskunskap -SET
- föräldrasamarbete: ÖPP
- intern/extern utveckling: utbidlnign, policy
- elevmedverkan : Local Hero, filmprojekt
- elevhälsan: främst gymnasiet
Projektets tillkomst
Organisation
Val av metod
Process
- inititativ MOB hösten 2002
- arbete på lokal nivå - samordnare april 2003
- Lokal handlingsplan - sept 2003
- Urval skolor - okt 2003
- Preliminär projektplan dec 2003
- starta verksamhet?
Planeringstermin vt 2004!
- utbildningsvecka
- innehållslig likhet
- programval: helhet viktigt
Organisation
- beredskap på den enskilda skolan
- organistatoriska skillnader
- intern förankring yttre/stimulans
Styrning
Det pedagogska arbetet med livskunskap
social-emotionell träning
självkänsla, egna beslut
sociala relationer
teman, situationer, enskilt, grupp
kommunikationsregler: inga sänkningar, passa, lyssna aktivt, inte sprida vidare
Min tanke: varför är detta inte de regler vi alltid utgår ifrån? Skulle inte det stödja vårt arbete, eller finns det hinder i det?
Fyra olika arbetssätt
alla klassansvariga - SET
en särskild grupp - SET
en särskild grupp - egen struktur
olika program: kurs, mentorstid - SET
Specialkompetens eller allmänkunskap? Vad är livskunskap?
modell för annan undervisning?
särskild ämneskunskap
risken att bli för personlig, det dyker upp svåra situationer där det är viktigt att veta hur man ska hantera dem
risken att undervisa "som vanligt", som om det vore Hallands åar...
ommöblering av klassrummet! (Vad säger vår miljö om vilken typ av undervisning som ska ske. Var någonstans finns kunskapen?)
problemfokusering eller förebyggande? Meningen är att det ska vara förebyggande, men samtidigt så diskuterar man ofta om det som en behandlingsinsats... Den och den klassen behöver...
Min tanke: Leppilampi/Sahlbergs sätt att arbeta medvetet i grupp. Vi borde fundera kring att föra in diskussioner, reflektioner mm i grupp för att utveckla vårt arbete. Lärare om program i skolan
positivt med utbildning och material
viktigt med struktur
följer "sådär" - vill sätta eget avtryck
professionell process, viktigt att programmen ger plats för växande
gör bedömning av lämplighet/situation
Vad tycker eleverna?
viktiga frågor
bra regler för kommunikation
påverkar klassklimat
kritik av det repetitiva
kan inte prata fritt
alltför givna, korrekta svar
påverkas inte ifråga om alkohol/narkotika
Olika elevgrupper
Föräldraarbetet
Gymnasieskolan
undervisning eller mentorstid? Hur hitta utrymme?
teambuilding, enstaka satsningar'skillnade teoretisk eller praktisk inriktning
elevhälsans involvering, tydligare social profil
Verksamheten präglas av att den sker inom skolan!
skolan är itne någon neutral arena
generell intsitution - specifik organisation
viktigt att kunna växa i program
skilda elevgrupper påverkas och färhåller sig olika